Prognosen för flyget skrivs ner

Medan utrikestrafiken ser ut att ha kommit ikapp redan nästa år, återhämtar sig inrikestrafiken inte under hela prognosperioden.

– Den negativa trenden för inrikesflyget syns tydligt i flera europeiska länder just nu. Utrikestrafiken ökar, men inrikes tar sig inte jämfört med hur det såg ut före pandemin. Vår nya prognos bekräftar att den här trenden troligtvis är här för att stanna, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen.

Siffror från prognosen

Det totala antalet avresande passagerare på de svenska flygplatserna uppgick år 2019 till 22,4 miljoner, men minskade under pandemiåret 2020 till 5,6 miljoner. Prognosen för innevarande år är satt till 17,2 miljoner passagerare. Nästa år uppskattas siffran öka till drygt 18,8 miljoner vilket motsvarar 84 procent av 2019 års passagerarantal.

Men det är alltså när man tittar på inrikes- och utrikessiffrorna var för sig som skillnaderna blir tydliga. Medan utrikestrafiken i slutet av prognosperioden ser ut att ha uppnått 116 procent av 2019 års nivå, kommer inrikestrafiken endast upp i 67 procent. I prognosen skrivs dock både in- och utrikessiffrorna ner och flygets totala återhämtning skjuts därmed fram ett år jämfört med höstens prognos.

– Det finns flera faktorer som påverkar flygtrafikens utveckling, men den ekonomiska verkligheten ser nu ut att ha börjat påverka flygresandet. Ett lägre utbud av flygresor och nya digitala mötesformer är andra förklaringar som också har betydelse, säger Simon Posluk.

Minskade utsläpp per passagerare

Utöver trafikprognosen görs även en beräkning av flygets utsläpp av koldioxid. Över tid går det att se att utsläppen visserligen har ökat, men å andra sidan har passagerarantalet ökat dubbelt upp procentuellt jämfört med utsläppen. Det innebär att utsläppen per passagerare i stället minskar.

Enligt ett räkneexempel i prognosen framgår att utrikesflygets utsläpp förväntas öka med 4 procent under prognosperioden, samtidigt som inrikesflygets utsläpp minskar med 40 procent.