30 år med personlig assistans – utveckling och trender
29.4.2024 08:00:00 CEST | Försäkringskassan | Pressmeddelande
I år är det 30 år sedan personlig assistans infördes för att ge personer med funktionsnedsättning ökat självbestämmande och inflytande över sin egen livssituation. I en ny analys tittar Försäkringskassan på utvecklingen av statlig assistans sedan införandet: antalet mottagare, antal timmar, samt förändringar i vem som anordnar assistansen.
Före 1994 hade personer med omfattande funktionsnedsättningar begränsade möjligheter att påverka det stöd de fick från samhället. Införandet av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), där personlig assistans ingår, markerade ett skifte i både synen på personer med funktionsnedsättning och det stöd samhället skulle ge.
Från institutioner och hemtjänst till personligt stöd
Under första halvan av 1900-talet var olika typer av institutioner det stöd som fanns för personer med funktionsnedsättning. På 1960-talet började förhållandena på institutionerna ifrågasättas och under kommande decennier genomfördes flera reformer för att personer med funktionsnedsättning skulle kunna leva som andra i samhället. År 1994 infördes LSS, där personlig assistans är en av de tio specificerade insatserna.
Sjunkande antal mottagare får fler timmar
Från införandet 1994 och fram till år 2010 ökade antalet mottagare av assistansersättning. Sedan 2015 har antalet mottagare minskat, vilket till stor del beror på att det är fler som lämnar ersättningen (framförallt för att de avlider) än som beviljas assistansersättning.
Andelen mottagare med intellektuella funktionsnedsättningar och autism har ökat medan andelen med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar minskat.
– Sedan 1994 har antalet timmar med assistans ökat från 9 till 19 timmar per dygn i snitt. Bättre kännedom om ersättningen, regeländringar och sämre hälsotillstånd hos mottagarna är några förklaringar till utvecklingen, säger Signe Holmlund Armerin, analytiker på Försäkringskassan.
Från kommun till privata anordnare
Den som har personlig assistans väljer själv vem som ska anordna assistansen. Man kan låta sin kommun vara anordnare, välja ett privat företag, ett brukarkooperativ eller själv bli arbetsgivare och anställa sina egna assistenter.
– Vi ser att andelen som väljer kommunen som anordnare stadigt minskat medan allt fler anlitar ett privat företag. Privata företag utför idag 72 procent av den assistans som betalas med assistansersättning jämfört med 5 procent år 1994, medan andelen egna anordnare eller brukarkooperativ är relativt oförändrad, säger Signe Holmlund Armerin.
Nyckelord
Kontakter
Pressjour
Tel:010-116 98 88press@forsakringskassan.seDokument
Om Försäkringskassan
Försäkringskassan utreder och beslutar om rätt till ersättning från socialförsäkringen - exempelvis barnbidrag, föräldrapenning och sjukpenning. Det är riksdag och regering som beslutar vilka lagar och regler som ska gälla.
Försäkringskassan är en av Sveriges största myndigheter med medarbetare på 60 orter. Våra utbetalningar står årligen för ungefär en femtedel av statens budget.
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
Kortare tid att ansöka om vab31.3.2026 08:26:49 CEST | Pressmeddelande
Från och med den 1 april 2026 har man 30 dagar på sig att ansöka om ersättning för vab, kontaktdagar och 10 dagar vid barns födelse. Tidigare var gränsen för ansökan 90 dagar.
Digital välfärd: enklare men mindre tryggt30.3.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Digitala tjänster är i dag det vanligaste sättet att komma i kontakt med välfärden. Utvecklingen ger ökad tillgänglighet och smidigare ärenden men personer i mer komplexa eller föränderliga livssituationer riskerar att hamna utanför. Samtidigt handlar inte kontakter mellan individer och myndigheter enbart om information utan också om trygghet, bekräftelse och förståelse vilket också påverkas av de digitala tjänsterna. Det här visar en ny kunskapsöversikt som forskare på Linköpings Universitet tagit fram på uppdrag av Försäkringskassan.
Stockholm: Färre barn – så minskar barnbidraget24.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
I december år 2025 betalade Försäkringskassan ut 627 miljoner kronor i barnbidrag till föräldrar i Stockholms län. Det är en minskning med 4,5 procent jämfört med december 2019. – De senaste tio åren har födelsetalen i Sverige varit minskande och därför sjunker också utbetalningarna av barnbidrag, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan.
Färre barn i Sverige – barnbidragen minskar24.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
I december år 2025 betalade Försäkringskassan ut 2,65 miljarder kronor i barnbidrag. Det är en minskning med 4,6 procent jämfört med december år 2019. – De senaste tio åren har födelsetalen i Sverige varit minskande och därför sjunker också utbetalningarna av barnbidrag, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan.
Sjukpenning: Låg inkomst dubbelt så vanligt hos de som begår brott3.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Bidragsbrott inom sjukpenning uppskattas kosta skattebetalarna 800 miljoner kronor varje år. Ekonomisk situation, kön, ålder och födelseland påverkar risken för att en person begår bidragsbrott. Drivkrafter kan vara behov av pengar, girighet, brister i regelverket som skapar tillfällen eller att brottet är en del av yrkeskriminalitet. Det visar Försäkringskassans lägesrapport om bidragsbrott inom sjukpenning som publiceras idag, tredje april.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum