Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet
13.5.2024 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

– Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. CAR T-cellsbehandling är ett exempel och innebär att man förstärker patientens immunförsvar för att döda cancerceller. Specifika immunceller, så kallade T-celler, utrustas med en molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta, dvs ett ämne som kroppen uppfattar som främmande, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Idag är sex olika CAR T-cellsbehandlingar godkända av de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna FDA och EMA. Tre av dessa är rekommenderade för användning i Sverige av rådet för nya terapier (NT-rådet).
– Mellan 2014 och 2019 fick 39 cancerpatienter CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset inom ramen för de första kliniska studierna. Numera är immunterapin godkänd som rutinbehandling vid sidan av andra terapier av flera cancersjukdomar: lymfom, akut lymfatisk leukemi och återfall av maligna lymfom. Terapin har även visat effekt hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras i Sverige. Det är en spännande och dynamisk utveckling vi ser, konstaterar Gunilla Enblad.
Vid CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny gen som fungerar som ett slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller.
För att ge kraft åt utvecklingen av läkemedel för avancerade terapier bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023. ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, där ett exempel på den här typen av läkemedel är just CAR T-celler. Läkemedel som ingår är somatiska cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel. Bakom satsningen står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet. Syftet är framför allt att bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med läkemedel för avancerad terapi.
För mer information/intervju om CAR T-cellsbehandlingar, kontakta: Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
070-830 35 24
gunilla.enblad@igp.uu.se eller gunilla.enblad@akademiska.se
För frågor om ATMP-centrum, kontakta:
Hannah Karlsson, projektledare och ATMP-samordnare;
atmp@akademiska.se
072-240 12 86
FAKTA: CAR T-celler
- CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.
- Inför behandlingen lämnar patienten ett större blodprov, varifrån T-celler isoleras fram och modifieras med en viral vektor som bär med sig CAR-molekylen. Därefter odlas de modifierade CAR T-cellerna i ett renrum så att de ökar i antal och ges sedan åter till patienten.
- Initialt behandlades primärt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. I kliniska studier finns CAR T-celler för multipelt myelom, och effekt även hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS har påvisats. CAR T-celler som känner igen andra tumörer finns också under klinisk utveckling.
Milstolpar för CAR T-cellsbehandling
2010 Första vuxna patienten behandlas i världen vid University of Pennsylvania, USA.
2012 Första barnet i världen behandlas, en då femårig flicka, som svarade bra och fortfarande lever. Familjen har startat The Emily Whitehead Foundation för att stötta cancerforskning.
2013 Science erkände betydelsen av immunterapi med omnämnandet årets genombrott.
13 maj 2014 Första vuxna patienten i Europa behandlades på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
2017-2019 CAR T-cellsterapin Kymriah godkänns, som första CAR T-cellsprodukten i världen, i augusti 2017 av FDA, ett år senare aug 2018 av EMA och erhöll rekommendation av NT-rådet (under förfarandet ordnat införande) i maj 2019.
2019 SWECARNET (“Sweden’s CAR T Cell Competence Network”) bildas
2021/2022 Rapporter publiceras om patienter med autoimmuna sjukdomen lupus (SLE) som behandlats med goda resultat med CAR T-celler.
2024 Kliniska studier initierade med CAR T-celler för behandling av SLE respektive MS.
Idag (maj 2024) är sex CAR T cellsbehandlingar godkända av FDA och EMA; Kymriah, Yescarta, Tecartus, Abecma, Breyanzi och Carvykti. Utav dessa är tre rekommenderade av NT-rådet för användning i Sverige; Kymriah, Yescarta och Tecartus.
Nyckelord
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum