Kolsänkor kartläggs för att värna klimatet

I naturen finns det så kallade kolsänkor, naturmarker som lagrar koldioxid som annars skulle finnas i  atmosfären och bidra till den globala uppvärmningen. Nu vill kommunen öka kunskapen om sådana markområden i Väsby.

– Genom att värna om våra kolsänkor möjliggör vi för minskade utsläpp av växthusgaser till atmosfären och säkerställer en hållbar framtid för våra barn och unga. Det är ett kollektivt ansvar som vi delar med alla kommuner i Sverige, säger Margareta Hamark (L) som är ordförande i klimat-, miljö-, och hållbarhetsutskottet.

Bakgrunden till kommunstyrelsens beslut i veckan är en kartläggning som gjorts av Stockholms kolförråd för att identifiera kolsänkor och kolkällor i skog och mark. Kolsänkor binder koldioxid medan kolkällor släpper ifrån sig koldioxid.

Genom att öka andelen grönytor, öka tillväxten hos vegetationen i de grönytor som redan finns och sköta dem klimatsmart kan mer koldioxid bindas in i vegetation och mark. En effektiv åtgärd för att minska koldioxidutsläppen är att återväta torrlagda våtmarker. Det är något som Upplands Väsby kommun arbetar kontinuerligt med, och ett exempel är Sanda våtmark som färdigställdes under våren 2022.

Kartläggningen i Stockholm gjordes av Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms stad. Naturskyddsföreningen Väsby har till kommunen lyft att kartläggningen även borde göras i Upplands Väsby.

– Som kommun har vi gjort bedömningen att en liknande inventering vore värdefull som stöd i att arbeta proaktivt med samhällsplanering kopplat till klimatfrågan. Vi vill veta hur många dom är och var dom finns så att vi kan ta hänsyn och göra noga övervägningar i samband med beslut, säger kommunens miljöstrateg Jimmy Rudemyr.

Kartläggningen sker inte i fält utan med hjälp av redan känd data över markförhållanden på olika platser i Väsby. Uppgifterna om bland annat kolsänkor kommer senare att göras tillgängliga i samhällsplaneringen.