400 miljoner kronor i felaktiga studiestödsutbetalningar upptäckes 2023

Av allt studiestöd som betalades ut under 2023 var en procent felaktigt utbetalt. Totalt återkrävdes eller avräknades 442 miljoner kronor. De vanligaste orsakerna till återkrav och avräkning av studiemedel var att den studerandes inkomst var för hög, att studierna avbröts eller att studietakten ändrades. För att inte riskera ett återkrav måste den studerande meddela CSN om ändringar, och därför har information och ökad kunskap varit en viktig strategi under fjolåret.

– Majoriteten av de felaktiga utbetalningarna beror på oavsiktliga fel hos de studerande. Därför är det viktigt att studiemedelstagarna förstår vad de behöver göra, till exempel anmäla ändringar till CSN. Vår strategi är att främja viljan att göra rätt för sig och vi har fokuserat på att informera de studerande om rättigheter och skyldigheter, till exempel genom påminnelser, utskick och kampanjer. Gör man rätt från början minskar risken för återkrav och eventuell polisanmälan. Det krävs ganska lite av studiemedelstagaren, säger Charlotta Hansén, verksamhetscontroller på CSN, som leder arbetet med att minska felaktiga utbetalningar.

Som ett exempel fick förra året 80 000 kunder en påminnelse om att meddela CSN om de tjänade mer än sitt fribelopp. Påminnelsen gick ut strax före löningsdag i oktober och kunderna hade valts ut eftersom de ansågs vara i riskgrupp för att överstiga fribeloppet. Utskicken ledde till att cirka 27 miljoner kronor sparades in i förhindrade eller upptäckta felaktiga utbetalningar.

– Många glömmer CSN när väl utbetalningarna börjar rulla, då är påminnelser ett effektivt verktyg, säger Charlotta Hansén.

AI-kontroller av studiemedel

Under 2023 utökades CSN:s arbete med prediktiva riskbaserade kontroller där AI hjälper till att identifiera ärenden där sannolikheten för bidragsbrott är högre, baserat på tidigare ansökningar. Genom en ny analys av ansökningsbeteenden som kompletterar efterkontrollerna har fler ärenden hittats.

– De prediktiva kontrollerna tittar på tidigare ansökningar och beteenden och hittar ansökningar där sannolikheten för ett eventuellt bidragsbrott är högre. Under 2023 kunde vi tack vare de prediktiva kontrollerna göra polisanmälningar och återkräva 13 miljoner kronor. Dessutom förhindrade vi felaktiga utbetalningar på över sex miljoner kronor. Här ser vi stor potential, säger Charlotta Hansén.

Totalt gjorde CSN under förra året 675 polisanmälningar av misstänkta brott, vilket är fler än föregående år. Av dessa var 82 incidenter kopplade till förfalskade dokument i ansökningsprocessen. Av de anmälningar som följdes upp av polis och åklagare resulterade 133 i åtal under 2023.

Nytt lagförslag och ny utredning väntar

Under 2024 förväntas kontrollarbetet vässas ytterligare. I januari startade den nya Utbetalningsmyndigheten sin verksamhet och kommer under året att lämna underrättelser till bland annat CSN. En ny lag som ger myndigheter större möjligheter att utbyta uppgifter med varandra väntas träda i kraft den 1 juli i år, och i april meddelade regeringen att CSN:s registerlagstiftning ska ses över, som reglerar hur CSN får behandla personuppgifter.

– Vår registerlagstiftning begränsar vad vi får och inte får göra. Med en ny lagstiftning skulle vi kunna utveckla våra prediktiva kontroller ytterligare för att öka chansen att hitta ärenden där risken för felaktiga utbetalningar är högre. Hela vårt kontrollarbete skulle kunna förfinas, säger Charlotta Hansén.