Knappt en av tio takeaway-köpare har blivit erbjuden flergångsalternativ trots den nya lagen

Över hälften av alla svenskar köper takeaway minst en gång i månaden. De som bor i storstäder, studenter och yngre köper oftare. I Stockholm är vi storkonsumenter där en fjärdedel av alla stockholmare köper takeaway minst en gång i veckan.  

–Nästan allt skräp i stadskärnor och parker är engångsprodukter, ofta gjorda av plast. Skräpet kommer bland annat från sånt vi äter och dricker på språng. Nu går vi dessutom in i skräpets högsäsong där fint väder och värme gör att allt fler vistas ute. Och där det finns människor finns det skräp, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Det har gått fyra månader sen den nya lagen som ska minska förbrukning och därmed nedskräpning av engångsmuggar och engångsmatlådor i plast trädde i kraft. Lagen säger att konsumenten nu ska kunna välja att få sin dryck eller mat i en återanvändbar mugg eller matlåda. Serveringsställena ska även informera konsumenten om den miljöpåverkan som användningen av engångsmuggar och engångsmatlådor ger upphov till, och fördelarna med en minskad förbrukning av engångsmuggar och engångsmatlådor. 

Lagen gäller för restauranger, caféer och andra ställen som serverar mat och dryck och använder i snitt 150 engångsmuggar och/eller engångsmatlådor som innehåller plast per dag, med vissa undantag. Redan till 2026 ska användningen ha halverats jämfört med 2022, vilket innebär att 762 miljoner engångsmuggar och engångsmatlådor ska bort från svenska marknaden. 

Få takeaway-köpare har blivit erbjudna flergångsalternativ 

I den Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra framkommer det att knappt 1 av 10 av takeaway-köparna (8 %) har blivit erbjudna flergångsalternativ sedan lagen infördes.  

–Det är oroväckande få. I den här takten kommer vi inte att nå målet som finns för 2026. Det kommer inte heller räcka att bara ha systemen på plats utan det krävs också stora informationsinsatser för att människors beteenden ska förändras. Här behövs en kraftfull investering, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Flest väljer engångsalternativ – är enklare 

Av de som blivit erbjudna flergångsalternativ (8 %*) är det 2 av 3 som sett information om varför flergångsalternativet finns och hälften förstod att det var kopplat till miljö. I samma grupp, alltså de som blivit erbjudna flergångsalternativ, är det 6 av 10 som svarar att de ändå valt engångsalternativet när de fått erbjudandet. Drygt 2 av 10 har valt både engångsalternativet och flergångalternativet vid olika tillfällen, och knappt 2 av 10 har valt flergångsalternativet. Nära hälften svarar att de valde som de gjorde för att det var enklast.  

*Eftersom det är så få som faktiskt blivit erbjudna flergångsalternativ är svarsbasen väldigt låg. Det är därför svårt att säga något om svenskarna över lag. 

Många positiva till lagen 

Drygt 6 av 10 har antingen aldrig hört talas (40 %) eller hört talas om men känner knappt till (23 %) någonting om lagen. Endast drygt 1 av 10 svarar att de känner till väl (3 %) eller ganska väl (11 %).   

När det kommer till inställning kring lagen är drygt hälften av svenskarna (55 %) ganska eller mycket positiva, 12 % är ganska eller mycket negativa och 27 % varken eller. Studerande är överrepresenterade bland de som är positiva (74 %). Även de som uppger att de känner till lagen om flergångsalternativ, åtminstone ganska väl, är också mer positiva än snittet (68 %). De som köper takeaway dagligen eller flera gånger i veckan är i snitt mer negativa än andra, (19 %). Vi gissar att det beror på att de blir mer påverkade av ett nytt system.  

Flergångsalternativ i framtiden  

Drygt 1 av 3 uppger det som mycket sannolikt att de skulle välja flergångsalternativ i framtiden. Av de som uppger att flergångsalternativet är mycket eller ganska osannolikt i framtiden, eller de som inte vet, är det nära 4 av 10 som skulle ändra sig om flergångsalternativet var billigast. Även incitament som att det var enklare, att de visste mer om miljönyttan, att flergångsalternativet inte var gjort av plast eller om restauranger gjorde mer reklam för flergångsalternativet, skulle kunna få dem att ändra sig. 

–Det är tydligt att det behöver vara enkelt för att konsumenten ska välja flergångsalternativet och helst ska det inte heller bli några extra avgifter. Det är också viktigt att skapa en förståelse för den nya lagen om vi ska nå målet, säger Johanna Ragnartz. 

_______________________________________________

Om undersökningen 

1000 intervjuer allmänheten, 18–84 år via Novus Sverigepanel. Intervjuperiod 18–24 april 2024.