Notan för LSS skenar

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) infördes 1994 och innebar en kraftig ambitionshöjning från samhället. Men kostnadsutvecklingen för kommunerna har varit brant, och LSS utklassar den övriga välfärdens kostnadstakt. 14 miljarder 1998 har vuxit till 43 miljarder 2014.

Nu menar experter och verksamhetsföreträdare att en bidragande orsak till den stora kostnadsökningen är det särskilda utjämningssystemet för LSS. Att systemet faktiskt kan driva upp kostnaderna eftersom det gynnar den som väljer dyrare alternativ eller betalar högre löner.

– Det finns inte mycket incitament för kommunerna att hålla tillbaka kostnaderna, säger Peter Sjöquist, ekonom och LSS-expert hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Normalt ska ett utjämningssystem bara utjämna de effekter som en enskild kommun inte direkt kan påverka. Men LSS-systemet är påverkbart och utjämnar för faktiska kostnader. Det innehåller också trubbigheter som gör att kommuner har starka ekonomiska skäl att välja vissa biståndsbeslut framför andra även om de är dyrare. Och att kommuner rent av kan gå med vinst på vissa LSS-insatser.

I Borås tingsrätt pågår just nu en unik rättegång som illustrerar vad som kan hända i ett påverkbart utjämningssystem. Två före detta högt uppsatta chefer i Svenljunga kommun står åtalade för grovt bedrägeri i form av fusk med LSS-utjämningen.