Örebro universitet

Ökad risk för demens hos äldre med kriminell bakgrund

Dela

Äldre med kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av demens och lindrig kognitiv svikt. Risken är särskilt stor hos de som har begått allvarliga brott. Det visar Carmen Solares Canals avhandling i psykologi vid Örebro universitet.

Carmen Solares Canal har undersökt hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre.
Carmen Solares Canal har undersökt hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre. Foto: Maria Elisson

Med hjälp av nationella registerdata har hon identifierat individer äldre än 50 år och samlat in data om deras brottsdomar och hälsa. Totalt rör det sig om drygt 3,5 miljoner personer, varav 800 000 individer med kriminell bakgrund.

Äldre som har begått grova brott, blivit dömda flera gånger eller fått långa fängelsestraff visade sig ha betydligt högre risk att drabbas av både demens och kognitiv svikt.

– Troligen beror det på att personer som begår allvarliga brott oftast har levt under svåra omständigheter. Deras fysiska och psykiska hälsa är oftast sämre än hos den övriga befolkningen och utbildningsnivån är låg. Alla dessa faktorer ökar risken för att utveckla demens senare i livet, säger Carmen Solares Canal.

Generna spelar roll

I en delstudie har Carmen Solares Canal undersökt hur genetiska faktorer och familjerelaterade miljöfaktorer påverkar kopplingen mellan det så kallade externaliserande beteende och Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Som externaliserande beteende räknas bland annat kriminalitet, drogmissbruk och aggressivitet.

– Vi kunde visa att släktingar till personer med kriminell bakgrund löper en högre risk att utveckla demens. Det gäller föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och farbröder.

Men risken är påtagligt högre för föräldrar jämfört med mor- och farföräldrar och släktingar som mostrar och farbröder.

– Den ökade risken för demenssjukdomar påverkas av en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer i hemmet, samt hälsa och psykosociala problem under livets lopp, säger Carmen Solares Canal.

Hälsoproblem vanligare hos äldre kriminella

Avhandlingen visar också att äldre kriminella överlag drabbas av flera hälsoproblem, både fysiska och psykiska – jämfört med andra äldre. Det handlar bland annat om alkohol- och drogmissbruk, depression, ångest, kardiovaskulära sjukdomar, diabetes, stroke och cancer.

– Det ger oss en ökad förståelse för hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre. Kunskapen kan också användas för att utveckla olika förebyggande strategier inom den offentliga sektorn och kan vara till nytta för alla som arbetar med äldre som har ett brottsligt förflutet, säger Carmen Solares Canal.

Kontakter

Länkar

Om oss

Örebro universitet är ett framstående bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över inte mindre än 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. 

Vi har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle. I profilområdena möts expertis över ämnesgränser med målet att vidga perspektiven inom utbildning, forskning och samverkan.

Örebro universitet har cirka 15 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Två av våra campus ligger i Örebro och ett i Grythyttan.

Tillsammans med åtta andra europeiska lärosäten bildar Örebro universitet ett Europauniversitet, NEOLAiA, vilket främjar internationalisering av utbildning, forskning och samverkan.

Följ Örebro universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet

Meningsfullhet viktigt för äldre med smärta3.4.2025 07:42:22 CEST | Pressmeddelande

Upplevelsen av meningsfullhet är den viktigaste faktorn för äldre som lever båda med och utan smärta. Det visar ny forskning vid Örebro universitet baserad på över 600 enkätsvar. – Tidigare studier om smärta bland äldre har sällan tittat på existentiella faktorer. Vår studie visar att just meningsfullhet är mycket centralt, säger Nadezhda Golovchanova, forskare i psykologi, som gjort studien tillsammans med kollegor.

Debatten bygger sällan på forskning – men har haft stor påverkan på lärarutbildningen1.4.2025 08:45:22 CEST | Pressmeddelande

Mediedebatten om svensk lärarutbildning har skapat en bild av kris och styrts av journalister, politiker och opinionsbildare – medan lärarutbildarna har haft en undanskymd roll. Det visar ny forskning vid Örebro universitet. – Vi ser att debatten sällan bygger på forskning men den har ändå haft stor påverkan på lärarutbildningens utveckling, säger Nadia Moberg, forskare i musikpedagogik.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye