WWF: Medlemsstater använder miljardbelopp av EU-stöd till aktiviteter som är skadliga för naturen

– Snart är det EU-val och vi behöver beslutsfattare som är beredda att fasa ut subventioner som riskerar att skada miljön och istället investera i naturen och den gröna omställningen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

­I en ny WWF-rapport uppskattas att medlemsstaterna kanaliserar mellan 34 och 48 miljarder euros per år i stöd till aktiviteter som skadar naturen. En summa som är cirka 20-30 gånger så hög som den svenska miljöbudgeten.

Dessa subventioner omfattar alla större sektorer av ekonomin, men huvuddelen går till jordbruket. Den gemensamma jordbrukspolitiken upptar en tredjedel av EU:s budget och har stor effekt på miljö och klimat. Nästa mandatperiod är avgörande för vilken jordbrukspolitik vi får efter 2027. Särskilt kritisk är rapporten till de arealbaserade inkomststöden inom jordbrukssektorn.

I rapporten görs en bedömning för EU som helhet, men inkomststöden inom jordbruket har inte haft en ensidigt negativ effekt för miljön eftersom det möjliggjort att jordbruk har kunnat bibehållas i områden med sämre odlingsförhållanden, som skogsdominerade landskap, bergstrakter och regioner med kort växtodlingssäsong. Igenläggning av jordbruk är ett av de största hoten mot rödlistade arter i Sverige.

–Men inkomststöden kommer också med en rad negativa effekter.  De ger höga markpriser och försvårar för unga bönder som vill starta nya företag. Vi behöver framåt använda våra gemensamma resurser för att finansiera den gröna omställningen av sektorn, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.

Enligt WWF bör inkomststödet istället föras över till miljö- och klimatåtgärder, och som ger ett positivt netto ekonomiskt för lantbrukarna. De nuvarande miljöstöden täcker knappt kostnaderna för arbetet. Att leverera ekosystemtjänster som pollinering, kolinlagring och vattenrening måste bli lönsamt för jordbruksföretagen. För att finansiera detta behöver vi en fortsatt stark CAP-budget, det vill säga en stark budget för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Även inom sektorer som fiske och infrastruktur på land och i vatten bidrar EU-stöd till miljöfarliga aktiviteter. Samtidigt finns ett stort budgetunderskott för investeringar i naturen. Enligt en studie initierad av EU-kommissionen behövs minst 48 miljarder Euro årligen för att finansiera åtgärder av jordbrukare, markägare och kustsamhällen för att skydda och restaurera natur.  WWF vill ha en lagstiftning som styr om alla miljöskadliga subventioner på nationell och EU-nivå och att de i stället gynnar den gröna omställningen. 

– WWF vill att EU:s och medlemsstaternas investeringar i naturen fördubblas till minst 50 miljarder euro per år. Utfasning av miljöskadliga subventioner med hänsyn till resurssvaga hushåll och småföretag skulle istället kunna bidra till investeringar i natur och miljöstöd för jordbruk, säger Emelie Nilsson, expert biologisk mångfald på WWF.

Läs rapporten här.

 Bakgrund:

• WWF-rapporten, som har tagits fram av miljökonsultbyrån Trinomics, undersöker miljöskadliga subventioner inom EU mellan 2021 – 2027 i Eus långtidsbudget och fokuserar specifikt på direktstöd för jordbruk, skogsbruk, fiske, transport och vattensektorer.
  
  
• En miljöskadlig subvention definieras enligt OECD som ett statligt agerande som hjälper konsumenter eller producenter men som går emot god miljöpraxis d v s subventionen gör mer miljöskada än vad som skulle ha skett utan den. Denna rapport omfattar enbart analys av direkta som EU-stöd till näringar, industrier eller människor (inte indirekta). Studien fokuserar på effekterna som de identifierade subventionerna har på biologisk mångfald, men tar inte hänsyn till deras inverkan på klimatförändringarna.
  
  
• Den rapport som initierats av EU-kommissionen som uppskattar finansieringsbehovet av naturåtgärder kan läsas här: Biodiversity financing and tracking – Publications Office of the EU (europa.eu)
  
  
• EU:s inkomststöd till jordbrukarna (i Sverige kallat gårdsstödet) ska bidra till att ge lantbrukarna skäliga inkomster. Gårdsstödet är arealbaserat och för att få stödet ska man följa ett antal grundvillkor, som handlar om hur lantbrukaren ska sköta sin mark och sina djur. För att få stödet behöver gården bruka minst 4 hektar. Gårdsstödet är kritiserat för att det innebär att stora delar av budgeten går till stora markägare och stora företag, utan särskilt effektiva miljökrav.
  
  
• Utöver inkomststöden innehåller den gemensamma jordbrukspolitiken många olika miljö- och klimatersättningar, stöd till landsbygdsutveckling och olika investeringsstöd.  
• Läs här. WWFs valenkät för att se hur de olika partierna ställer sig till miljöskadliga subventioner.
  
  

För mer information, kontakta:
Emelie Nilsson, expert naturvårdspolicy WWF, emelie.nilsson@wwf.se, o76-3147958
Jenny Jewert, jordbruksexpert WWF, jenny.jewert@wwf.se 073-642 32 02
Nina Schmieder, pressansvarig, WWF, nina.schmieder@wwf.se , 0735-852622