Gårda Regnträdgård renar motorvägsvatten från plast och metaller

Dagvatten, det vill säga vatten som samlas och rinner på markytan efter att det regnat eller snöat, är extra förorenat när det kommer från just motorvägar. Idag saknas effektiva reningsmetoder. Projektet Gårda Regnträdgård syftar till att ändra på det genom att vattna växter med förorenat vatten från E6:an i Göteborg. 
− Det är en cocktail av föroreningar. Mätningar visar att vattnet innehåller metaller, organiska miljögifter, mikroplaster och även olika typer av näringsämnen. Vi vill se hur växter och olika filtermaterial kan rena dagvatten från föroreningar och se hur vi kan ta hand om de ämnen som samlas upp, säger Ann-Margret Hvitt Strömvall, Projektledare för Gårda Regnträdgård och Professor vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på Chalmers.
 
Renande Filter
Forskningsprojektet leds av Chalmers i samarbete med VTI och Renova AB, samordnas av COWI och delfinansieras av COWI-fonden. Utgångspunkten är de 13 tunnor som finns i testanläggningen i Gårda och som alla rymmer ett filter. Växter sticker upp ur jorden och under dem finns olika typer av filtermaterial. Till att börja med testas torv, aska och bio-kol som filtermaterial. Efter att filtren vattnats med förorenat vatten från en brunn som samlar vatten från E6:an, mäts mängden föroreningar som rinner ut i botten.  Sedan analyseras hur effektiv reningen är i varje tunna, det vill säga varje kombination av växter och filter.
− Det här är ett exempel på hur vi hittar lösningar som bidrar till våra kunders hållbara omställning. Förorenat dagvatten är ett växande problem och vi ser potential i att växtbäddar kan användas längs med motorvägar, parkeringar och i stadsmiljöer i stor skala, säger Kajsa Enhörning, Projektledare på COWI.

Tydliga resultat
En hel del forskning görs om hur planteringar kan ta hand om och fördröja stora mängder vatten vid exempelvis skyfall. Men att studera växtbäddars förmåga att rena vatten är unikt. Nu har resultaten från projektets tre första månader publicerats i en vetenskaplig artikel i tidskriften ”Journal of Hazardous Materials”.
− Det tog en tid innan filtren kom i gång men när de gjorde det samlades nära 100% för merparten av metallerna upp, nära 100% för merparten av mikroplasterna upp och cirka 70 procent av allt kväve samlades upp i biokolfiltret. Sammantaget är vi väldigt imponerad av växterna för det var osäkert om de skulle klara av så här förorenat vatten, säger Ann-Margret Hvitt Strömvall. 

Återvinna metaller
Målet är att hitta den sammansättning av växter och jordlager som kan samla upp föroreningar bäst. Dessutom studeras hur filtren påverkas av perioder med extrema skyfall och torka, något som kommer bli vanligare som en följd av klimatförändringar. Och för att sluta cirkeln är målet att de metaller som samlas in ska kunna få nytt liv. 
− Under 2024 kommer växterna att skördas för att kunna se hur de fångat upp metaller och hur dessa ämnen fördelat sig i växten. Nästa steg är att vi också vill kunna utvinna dessa metaller så att de kan användas på nytt, säger Ann-Margret Hvitt Strömvall.