Trafikverket bekämpar lupiner

På 1800-talet var blomsterängarna en vanlig syn i Sverige, då ängsblommor odlades för att bli vinterfoder till djuren. De mest klassiska ängsblommor är bland annat prästkrage, blåklocka, klöver, blåklint, kornvallmo, gulmåra och johannesört.

-  Blommor som växer på öppna och soliga miljöer som våra ängsarter hotas idag av invasiva arter som exempelvis lupin. Lupinen är ett problem eftersom den konkurrerar ut de mer lågvuxna ängsblommorna i vägkanten, säger Linnéa Hedman Söderström, miljöspecialist på Trafikverket.

Invasiva arter gör det även svårt för pollinatörer så som bin, fjärilar och insekter att överleva då de tar över och bildar monokulturer. De kan även vara skadliga för människan som till exempel jätteloka vars växtsaft kan orsaka brännskador.

Trafikverket arbetar med att inventera och bekämpa invasiva arter längs statliga vägar. Vanliga invasiva arter är blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka och parkslide.

Prioriterar vägsträckor som har artrika vägkanter
Vägsträckorna som ska bekämpas i sommar är klassade som artrika vägkanter och är väldigt viktiga för den biologiska mångfalden i landskapet.

-  De är viktiga i sig själva då de har hög artrikedom. Exempelvis hittas fridlysta och rödlistade arter här, bland annat nattviol, fältgentiana och slåtterfibbla, säger Linnéa Hedman Söderström.

Vägkanterna är också viktiga i sin funktion att binda ihop andra ängs- och betesmarksmiljöer och att stärka dessa biotoper och de arter som är beroende av dem.

Intensiv bekämpning – spridningen ökar
Spridningen av invasiva arter har fortsatt att öka under året som gått enligt Trafikverkets sammanställningar. Till exempel finns parkslide längs kusten upp till Umeå. I vissa landskap är lupinen allmän längs vägnätet. Det troliga är att läget försämras ytterligare. 

Bekämpning av lupiner på prioriterat område sker två gånger per år. Bekämpningen innebär att vägkanterna åtgärdas så att dessa, i den mån det är möjligt, blir helt fria från lupiner. Detta innebär att det krävs åtgärder flertalet säsonger då det är svårt att bli av med lupiner efter en bekämpningsinsats. Lupiner bekämpas genom att ryckas upp eller grävas upp med rötterna. Materialet samlas upp och fraktas bort till förbränning.

Bekämpar på flera håll

-  Vi bekämpar lupinen på flera håll i landet och även till exempel jättebalsamin kring Nyköping och kanadensiskt gullris samt vresros i området kring Hallsberg, förklarar Linnéa Hedman Söderström.

Så kan du hindra spridning av lupiner
Bidra gärna till att bekämpa blomsterlupin på din egen tomt genom att slå den innan den sätter frö.
Framför allt handlar det om att se till att slå av dem medan de blommar, innan de kan sprida sina frön. Växtmaterialet bör tas bort för att förhindra att platsen blir för näringsrik. Detta bör göras ett par gånger per säsong och eventuellt även kommande år då nya växter kan ha grott från frön.
Observera:
* det är inte lämpligt att vara vid vägmiljön längs statliga vägar
* markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark.

Fakta invasiva arter 
Med invasiva främmande arter menas arter som med människans hjälp har förflyttats till ett område där de inte funnits tidigare och där de tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och skadar ekosystemen. Arter som av egen kraft sprider sig till ett nytt område räknas inte som främmande.
Källa: Naturvårdsverket