Styrelseordförande och koncernchef springer med plastavfall – för omställningens skull

Måndagen den 13 maj började Carin Lidman och Niklas Gunnar att samla plast på hög i sina respektive hem.

– Det är nog fler än vi som reflekterat över hur mycket plastavfall det blir hemma, säger Niklas Gunnar. Just nu tar jag inte mina plastförpackningar till återvinningen, som jag brukar, utan lägger dem åt sidan inför loppet i Västerås den 8 juni. Både för att själv se hur mycket det blir och för att synliggöra plastmängden utåt – för något måste göras.

I maj förra året gick Mälarenergi ut med beskedet att koncernen ska uppnå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid.

– Resan mot noll blir vår tuffaste utmaning hittills och kommer kräva mycket av oss, säger Carin Lidman. Ett hinder på vägen, är att det finns alldeles för mycket plast i det restavfall som kommer till Kraftvärmeverket för att energiåtervinnas till fjärrvärme och el. I och med att restavfallet rymmer för mycket osorterad plast, får vi onödigt stora utsläpp av fossil koldioxid som hade kunnat undvikas.

– Om fler hushåll och företag sorterar plasten rätt blir det dubbla vinster, säger Niklas Gunnar. Dels minskar utsläppen av fossil koldioxid vid energiåtervinning. Dels möjliggörs att en större andel plast kan materialåtervinnas och bli nya produkter.

Användningen av plast i samhället ökar. Varje år används 300 miljoner ton fossil plast globalt och prognosen är 600 miljoner ton år 2040, enligt WWF. Av alla hushållsförpackningar av plast som sätts på marknaden i Sverige, beräknas bara cirka 30 procent källsorteras och samlas in för att skickas vidare till Svensk Plaståtervinning i Motala.

Tar med plastfrågan till Almedalen

Krafttag behövs, anser båda både Carin Lidman och Niklas Gunnar.

– Sverige måste få styrmedel som stödjer och uppmuntrar till att rätt sorts plast används för rätt saker och samtidigt bidrar till ökad materialåtervinning, säger Carin Lidman.

Förra året tog Niklas Gunnar och Mälarenergi med sig plastfrågan till Almedalen. Även i år deltar Mälarenergi i Almedalsveckan, bland annat med seminariet ”Alla pratar plast – hur kan olika branscher samverka för minskad klimatpåverkan?” den 25 juni.

– Det måste sättas in styrmedel uppströms, säger Niklas Gunnar. Med det menar jag att insatser behövs tidigt i förpackningskedjan, hos producenterna och inköparna. Det är där de stora besluten tas om plast i förpackningen behövs och, i så fall, vilken sorts plast.

– Och samtidigt: vi kan naturligtvis inte bara sitta vänta på de här stora besluten i plastfrågan. Under tiden behöver alla – både företag och privatpersoner – göra vad vi kan genom att sortera plasten på rätt sätt. Det gör stor skillnad.

Mälarenergi: det här behöver göras i plastfrågan

• Sverige måste få styrmedel som både stödjer att rätt sorts plast används för rätt saker och bidrar till ökad materialåtervinning.
• Det kommer behövas plast i framtiden, men vi behöver bli mycket mer restriktiva med när och hur. För att klara det, måste olika aktörer arbeta mer med frågan och dessutom göra det tillsammans.
• Betalningsansvaret för plastens utsläpp och redovisningen av plastens klimatavtryck behöver läggas på dem som producerar och placerar plasten på marknaden.
• Mängden plastsorter måste minska. Materialåtervinningen försvåras av att det finns så många olika sorter, även om den tekniska utvecklingen bidrar till att ett ökat antal plastsorter kan sorteras ut och därmed materialåtervinnas.
• Kvotplikt, det vill säga krav på andel återvunnet material i produkter, kan driva på återvinningen av plast.
• Den plast som kommer till Kraftvärmeverket för att energiåtervinnas till fjärrvärme och el, ska enbart vara plast som har cirkulerat klart – alltså plast som inte längre kan materialåtervinnas. Så är det inte i dag. En för stor andel av plasten är felsorterad som restavfall och energiåtervinns därmed i ett onödigt tidigt skede.
• Skadliga kemiska ämnen måste fasas ut. Ett stort hinder för att återanvända och återvinna plast är att produkter innehåller skadliga kemiska ämnen.
• Här hittar du mer information om Mälarenergi, plasten och Resan mot noll.