Åtgärder för transportinfrastrukturen i norr

Regeringen anger att de ser ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen, inte minst strategiska investeringar för att möjliggöra och accelerera den industriella gröna omställningen i norra Sverige. Därför har man gett Trafikverket i uppdrag att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län.

I de dialoger som Trafikverket har med berörda företag, kommuner och regioner beskriver man att transportinfrastrukturen behöver förbättras och att en utbyggnad ses som en förutsättning för deras framtida verksamhet.

Snabbt och effektivt genomförande av de tidigare utpekade åtgärderna

Inom Trafikverket pågår ett intensivt arbete för att utreda och planera för ett samordnat och effektivt genomförande av åtgärderna på Malmbanan. På sträckan finns en mängd åtgärder inplanerade som är angelägna att utföra så snart som möjligt. Detta för att säkerställa en robust anläggning och möjliggöra för utökad kapacitet med hänsyn till pågående industrietableringar och en ökning av järnvägstrafiken.

- De flesta av de kapacitetshöjande åtgärderna på Malmbanan planerar vi att genomföra 2025–2030, vilket är en tidigareläggning jämfört med den nationella planen för transportinfrastruktur, säger Lennart Kalander, avdelningschef Nationell planering på Trafikverket.

Trafikverket har en dialog med berörda parter för att öka effektiviteten i banunderhållet och för genomförandet av de kapacitetshöjande åtgärderna. Under 2024 har vi också bildat ett forum, Externa malmbanegruppen, i syfte att vara ett paraply och stöd till de övriga forumen för extern dialog.

- Vi är också angelägna om att tidigarelägga byggnationen av E4 Förbifart Skellefteå. Skellefteå kommun har ställt sig positiv till förskottering i syfte att säkerställa en tidigareläggning av åtgärden om behovet uppstår, säger Lennart Kalander.

Extern medfinansiering av åtgärder

Trafikverket har med anledning av detta uppdrag genomfört en förnyad dialog med LKAB, H2 Green Steel, SSAB, Region Norrbotten, Luleå kommun och Boden kommun för att undersöka hur de ställer sig till direkt extern medfinansiering av dubbelspår Luleå-Boden.

Av de tillfrågade parterna finns en konsensus om att de anser att i grunden ska statlig allmän infrastruktur finansieras av staten. Flertalet av parterna framför att deras egna stora investeringsvolymer innebär att det saknas förutsättningar för att även finansiera den statliga infrastrukturen. Samtliga tillfrågade parter har ställt sig negativa till att direkt medfinansiera dubbelspåret. Dock anger flera av de tillfrågade att de förordar, eller inte har något att invända mot, en finansieringslösning via förhöjda banavgifter.

Trafikverket har påbörjad en analys om en möjlig finansieringslösning med höjda banavgifter som underlag för en framtida utbyggnad av dubbelspår på järnvägssträckan Luleå-Boden. Uppdraget avses redovisas i särskild ordning senast den 31 december enligt regeringens uppdrag.