Sämre akademisk frihet för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap

Nyligen släppte UKÄ rapporten Akademisk frihet i Sverige. Den visar att 42 procent av forskarna inom samhällsvetenskap och 38 procent inom humaniora anser att deras akademiska frihet utmanas. Det kan jämföras med 21 procent av forskarna inom medicin eller 26 procent inom naturvetenskap. Det är också en högre andel inom humaniora och samhällsvetenskap som har upplevt hot och hat relaterat till sin forskning. Detta får stora konsekvenser. I rapporten svarar var tredje att påverkan på deras akademiska frihet har gjort att de bytt forskningsfokus och var fjärde att de undviker att forska om ämnen som kan upplevas som kontroversiella. 

En liknande utveckling syns i DIK:s undersökningar bland förbundets medlemmar. De vittnar om att det ofta är ämnen inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fälten som uppfattas som kontroversiella och riskerar att väcka starka reaktioner och i värsta fall hot och hat. Inte sällan handlar det om forskning som rör exempelvis mångfald, religion, genus, HBTQ eller klimat. 

-När forskare börjar undvika vissa ämnen eller slutar kommunicera om sin forskning är vi illa ute. De levande samtalen tystnar och vi får sämre kunskap om viktiga samhällsfrågor. Hoten mot forskarnas akademiska frihet är därför ytterst en attack på demokratin, säger DIK:s förbundsordförande Anna Troberg. 

UKÄ:s rapport visar också att forskarna upplever bristande finansiering som ett av de främsta hoten mot den akademiska friheten, till exempel genom att möjligheten att få finansiering i hög grad styr vilka områden det forskas kring och inte. Att forskning inom humaniora och samhällsvetenskap får betydligt mindre resurser jämfört med andra discipliner begränsar därmed den akademiska friheten för forskarna inom dessa ämnen. 

-Både politiken och lärosätena måste ta ett större ansvar för att stärka forskarnas frihet. För att alla ska kunna bedriva fri och oberoende forskning och våga ta ut svängarna även i frågor som kan uppfattas som kontroversiella krävs att forskning inom humaniora och samhällsvetenskap får kraftigt utökade resurser, säger DIK:s förbundsordförande Anna Troberg. 

Rapporterna som länkas i pressmeddelandet: 

• UKÄ:s rapport Akademisk frihet i Sverige är resultatet av ett regeringsuppdrag på området och publicerades 15 maj 2024. 

• DIK:s rapport ”Detaljstyrning och censur” släpptes i mars 2023. 

• DIK:s rapport "Att förstå och förklara samhället – en rapport om resurskrisen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning”släpptes i december 2023.