Värmestrålning på badstränder - så mycket ökar risken för dödsfall under värmeböljor

Under sommaren söker sig många till stränder för svalkande bad. De flesta av oss känner till UV-strålning och att vi uppmuntras skydda oss mot denna. En fara som färre känner till är höga nivåer av så kallad stålningstemperatur, vilket är ett mått på temperaturen från all inkommande och reflekterande strålning som en människa utsätts för. 

COWIs experter har därför kartlagt värmeförhållanden på svenska stränder under varma dagar och värmeböljor. Följande slutsatser kan dras från den grafik som finns bifogad.

• Redan vid lufttemperaturer på 26 grader (°C) är strålningstemperaturen på sandstränderna över 55 grader. Alltså på en så hög nivå att det innebär en 5 procents ökad mortalitetsrisk för människor över 80 år. 
• När lufttemperaturen är 26 grader (°C) är delar av stränderna röda på kartbilderna med strålningstemperaturer på över 60 grader vilket innebär en höjd mortalitetsrisk på 10 procent för den nämnda målgruppen, och en höjd mortalitetsrisk på 5 procent även för människor mellan 45–79 år.  
• Under en värmebölja med temperaturer över 30 grader (°C) är en stor del av stränderna röda i grafiken, det vill säga strålningstemperaturer på över 60 grader.  

– Studier har visat att ökad strålningstemperatur är kopplat till ökad värmestress, det vill säga att kroppen blir sämre på att reglera sin temperatur och det finns statistiskt fastslagna gränser för när strålningstemperaturen kan orsaka negativa hälsoeffekter. Detta kan ge påfrestningar på andning, hjärta och blodcirkulation vilket gör att äldre människor är en riskgrupp men även små barn, säger Marie Haeger-Eugensson, som leder COWIs forsknings- och utvecklingsarbete och som har forskat inom luftkvalité och klimatanalyser.  

Det finns sätt att undvika riskerna. Tänk till exempel på hur länge du är på stranden, en lång tid ökar stressen på kroppen. Och att söka skydd under träd eller i alla fall under ett parasoll är det mest effektiva. I studien som COWI gjort har parasoller placerats ut på stränderna i beräkningsverktyget och det är tydligt att ytorna under parasollerna hamnar under riskgränsen.  
– Värmeböljor kommer bli vanligare i och med klimatförändringarna. Detta är något vi måste anpassa oss efter när vi bygger hus och städer men det är också kunskap som är nyttig för alla människor att ha med sig i sin vardag, inte minst nu inför semestern, säger Marie Haeger-Eugensson. 

Utgångspunkten för undersökningen har varit väderdata från tidigare värmeböljor samt data om geografi, markförhållanden och vegetation på några svenska stränder. Resultatet är en grafik som visar beräkning av strålningstemperatur, vilket är ett mått på temperaturen från all inkommande och reflekterande strålning som en människa utsätts för. 

På COWI finns experter som utreder värmeförhållanden i städer och urbana miljöer. Syftet med detta är att kunna planera och bygga städer som är anpassade för de värmeböljor som kommer bli vanligare i och med klimatförändringar, och att undvika de ökade hälsorisker som är en följd av höga temperaturer.

COWI är aktiva med värmestudier i stadsutvecklingsprojekt i bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö. COWI har använt samma mätteknik och modeller för att undersöka värmeförhållanden på svenska badstränder.  Följande stränder har ingått i studien: Askimsbadet (Göteborg), Ribbersborgsstranden (Malmö) Sandhammaren (Österlen), Pite Havsbad (Piteå), Skrea Strand (Falkenberg), Långholmens Strandbad (Stockholm) och Läppebadet (Vingåker). Bifogat hittar

Fakta: Mortalitetsrisk 
Strålningstemperatur på över 55,5 °C innebär en ökning i mortalitetsrisk på 5% för åldersgruppen 80+.
Strålningstemperatur på över 58,8 °C innebär en ökning i mortalitetsrisk på 10% för åldersgruppen 80+.
Strålningstemperatur på över 59,4 °C innebär en ökning i mortalitetsrisk på 5% för åldersgruppen 45-79 år.
Detta visar en studie gjord på Göteborgs Universitet 2014 med rubriken ”Mean radiant temperature – A predictor of heat related mortality” (Sofia Thorsson m.fl).