Mälarenergi: ”Tempot måste öka i plastfrågan”

I Mälarenergi Stadslopp deltog drygt 1120 löpare, varav 400 barn, som tillsammans sprang för en hållbar värld.

– Att ha så många barn på plats och samtidigt prata om hållbarhet och plast kändes jättebra – det är ju deras framtid det handlar om. Men trots att plastfrågan är avgörande för omställningen, händer det alldeles för lite. Mer måste göras och tempot måste öka, säger Niklas Gunnar.

Sedan mitten av maj har Carin Lidman och Niklas Gunnar lagt sina plastförpackningar åt sidan istället för att ta dem till återvinningen. Resultatet blev var sin säck, som de fäste på ryggen och sprang med under Mälarenergi Stadslopp i Västerås den 8 juni. Carins säck med plastförpackningar var märkbart mindre än den säck på 2,8 kg som Niklas släpade runt på.

– Hemma hos mig finns numera bara jag, min sambo och katten – alla barn är utflugna, säger Carin Lidman. I Niklas hushåll bor det fler personer och det spelar självklart roll.

Hinder på vägen mot nettonoll
Det var i maj förra året som Mälarenergi gick ut med beskedet att koncernen ska uppnå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid. Ett hinder på vägen är att det finns för mycket plast i det restavfall som kommer till Kraftvärmeverket för att energiåtervinnas till fjärrvärme och el. Den osorterade plasten resulterar i onödigt stora utsläpp av fossil koldioxid som hade kunnat undvikas.

– Om fler hushåll och företag sorterar plasten rätt blir det dubbla vinster, säger Niklas Gunnar. Dels minskar utsläppen av fossil koldioxid vid energiåtervinning. Dels möjliggörs att en större andel plast kan materialåtervinnas och bli nya produkter.

Tar med plastfrågan till Almedalen
För att vända utvecklingen, vill Mälarenergi att det sätts in styrmedel uppströms – alltså tidigt i förpackningskedjan, hos producenterna och inköparna – som stödjer och uppmuntrar till att rätt sorts plast används för rätt saker och samtidigt bidrar till ökad materialåtervinning. Även i år tar Mälarenergi med sig plastfrågan till Almedalen, bland annat genom seminariet ”Alla pratar plast – hur kan olika branscher samverka för minskad klimatpåverkan?” den 25 juni.

– Men plastproblematiken handlar inte enbart om de stora besluten, utan också om det egna ansvaret, säger Carin Lidman. Hur lever jag, hur ser min konsumtion ut och hur noga är jag med att sortera rätt? Allt vi gör spelar roll.

Plasten – det här behöver göras

Användningen av plast i samhället ökar. Varje år används 300 miljoner ton fossil plast globalt och prognosen är 600 miljoner ton år 2040, enligt WWF. Av alla hushållsförpackningar av plast som sätts på marknaden i Sverige, beräknas bara cirka 30 procent källsorteras och samlas in för att skickas vidare till Svensk Plaståtervinning i Motala.
Mälarenergi vill därför att:

• Sverige måste få styrmedel som både stödjer att rätt sorts plast används för rätt saker och bidrar till ökad materialåtervinning.
• Vi behöver bli mycket mer restriktiva med när och hur plast används. För att klara det, måste olika aktörer arbeta mer med frågan och dessutom göra det tillsammans.
• Betalningsansvaret för plastens utsläpp och redovisningen av plastens klimatavtryck behöver läggas på dem som producerar och placerar plasten på marknaden.
• Mängden plastsorter måste minska. Materialåtervinningen försvåras av att det finns så många olika sorter, även om den tekniska utvecklingen bidrar till att ett ökat antal plastsorter kan sorteras ut och därmed materialåtervinnas.
• Kvotplikt, det vill säga krav på andel återvunnet material i produkter, kan driva på återvinningen av plast.
• Den plast som kommer till Kraftvärmeverket för att energiåtervinnas till fjärrvärme och el, ska enbart vara plast som har cirkulerat klart – alltså plast som inte längre kan materialåtervinnas. Så är det inte i dag. En för stor andel av plasten är felsorterad som restavfall och energiåtervinns därmed i ett onödigt tidigt skede.
• Skadliga kemiska ämnen måste fasas ut. Ett stort hinder för att återanvända och återvinna plast är att produkter innehåller skadliga kemiska ämnen.