EU:s naturrestaureringslag klubbad – trots att Sverige röstade nej

— Det är mycket glädjande att rådet äntligen röstat igenom naturrestaureringslagen och att vi nu för första gången har en gemensam europeisk lag som ska återställa förstörd natur och ekosystem, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.    

— Vi beklagar att Sveriges regeringen har försökt stoppa lagen, säger Karin Lexén.  

— Nu börjar det viktiga arbetet med att utforma nationella restaureringsplaner. Sverige behöver en ambitiös politik och en väl fungerande plan så att skadad natur i Sverige kan återställas och den biologiska mångfalden räddas, säger Karin Lexén. 

Detta innebär naturrestaureringslagen: 

Lagen innebär att EU:s medlemsländer måste restaurera minst 20 procent av EU:s land- och havsområden till 2030 och alla ekosystem som behöver återställas till 2050. Medlemsländerna måste anta restaureringsplaner som beskriver hur de avser uppnå dessa mål.  

Lagen ställer krav på att återställa och restaurera naturtyper som är prioriterade på europeisk nivå där statusen inte är god och att återskapa livsmiljötyper i de fall arealen är otillräcklig för att arterna som är beroende av dessa naturtyper ska klara sig långsiktigt.  

Ekosystem inom jordbruket: 
För att återställa naturen på mark som används av jordbrukssektorn ska EU-länderna införa åtgärder som syftar till att vända den negativa utvecklingen för pollinatörer, fjärilar, variation i jordbrukslandskapet och markens kolinlagring till 2030 och därefter uppnå en positiv trend.  

Skogsekosystem och urbana grönområden: 
Fram till 2030 måste EU-länderna också vidta åtgärder för att uppnå en positiv trend för flera indikatorer i skogsekosystemen. Samtidigt måste ytterligare tre miljarder träd planteras i EU och minst 25 000 km floder återställas till fritt flödande floder. 

EU-länderna ska också se till att det senast 2030 inte sker någon nettoförlust av den totala nationella ytan av urbana grönområden och av trädkronstäckningen i urbana ekosystemområden jämfört med 2021. Efter 2030 måste de öka detta, och framstegen ska mätas vart sjätte år.