Ny Sweco-rapport: värmeböljor på uppemot 60 dagar kan bli verklighet inom 80 år

Sweco beskriver i en analys av 24 europeiska städer*** det brådskande behovet att skydda mot värmeböljor. Mellan 2013 och 2022 ökade antalet värmeböljor globalt med 94 procent, jämfört med perioden 1986 till 2005. För många kan varmare temperaturer låta härligt, men faktum är att fler och längre värmeböljor innebär stor risk för hela samhället.

–  Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme. Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på Sweco

Europas temperatur ökar snabbare än det globala genomsnittet, och dödligheten till följd av värme har ökat med cirka 30 procent de senaste 20 åren.

– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan. Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på Sweco

Stockholm riskerar uppemot 60 dagar av värmebölja  

Stockholm var en av städerna som analyserades i rapporten, och enligt Swecos beräkningar riskerar Stockholm år 2100 att ha ytterligare 37 dagar av värmebölja. Det är en ökning med 150 procent, och ger risk för 60 dagar av värmebölja.

Även om en tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner eller rutiner för att motverka den extrema värmeökningen har Stockholm, Sveriges mest urbaniserade plats, inte det. Stockholm har nu identifierat behovet av åtgärdsplaner för värmeböljor och utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet.

–   Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på Sweco

Swecos huvudsakliga rekommendationer:

• Öka sårbarhetskartläggningen av tätorterna, mät och samla in relevant data för att och skapa en bättre översikt och möjliggöra utvärdering. Det är möjligt att skapa ”digitala tvillingar” med hjälp av GIS-baserad topografisk avbildning och andra digitala lösningar, för att bättre bedöma och hantera värme.
• Designa på byggnads- och kvartersnivå, för att anpassa stadsmiljön. Fler naturbaserade lösningar, mer grönblå infrastruktur.
• Kommuner kan dra stor nytta av att hantera värmeböljor tillsammans. Men det kräver investeringar i kunskap, mer nyttjande av data kring värme och gemensam planering för att organisera särskilda teamstrukturer under en värmekris.
• Lär av internationella erfarenheter. Norra Europa kan titta på hur man gjort i södra Europa, och i andra delar av världen, för att inspireras och få förslag på lösningar som skulle kunna anpassas till nordiska förhållanden.
• Fatta beslut om en långsiktig vision och få med värmefrågan i strategier för klimatanpassning. Myndigheter och beslutsfattare måste införa mer effektiva, moderna strategier för att skydda samhället från extremvärme, skydda den allmänna folkhälsan och öka den klimatmässiga jämlikheten, särskilt mellan olika grupper.

Exempel på siffror från rapporten:

Swecos analys av 24 europeiska städer och deras motståndskraftspolitik och värmeböljedata inkluderar djupgående fallstudier av sex städer och visar hur temperaturen förväntas stiga för varje stad 2020-2100:

• Köpenhamn + 160% beräknad ökning av antalet värmeböljedagar år 2100
• Stockholm + 150%
• Oslo + 140%
• Rotterdam + 130%
• Bryssel + 130%
• Helsingfors + 100%

Källor: ERA5, European State of the Climate 2023/Copernicus, The Lancet Planetary Health, Provide Climate Risk Dashboard, Sweco. Se rapporten för fullständig lista över referenser.

* Begreppet värmebölja kan definieras på olika sätt, här används SMHI:s definition ”En sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25,0°C minst fem dagar i sträck”.

** Uträkningen har utgått från definition av värmebölja som: Periods of at least 3 days in which the maximum and minimum temperature exceeds the 90th percentile value of a reference present period (2011-2020).”

*** Sweco har studerat 24 städer: Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Rotterdam, Stockholm, Amsterdam, Edinburgh, Madrid, Glasgow, Sevilla, London, Rom, Lissabon, Paris, Wien, Barcelona, Genève, Prag, Istanbul, Toulouse, Gdansk, Warszawa, Aten.