Så går arbetet vid misstänkta förgiftningsdödsfall till

När en läkare konstaterar ett dödsfall ska läkaren även ta ställning till om dödfallet ska polisanmälas. Förenklat kan man säga att alla dödsfall som inte orsakats av känd sjukdom, exempelvis till följd av skada eller förgiftning, ska polisanmälas. Detta gäller även när det är svårt att avgöra om dödsfallet orsakats av skada eller förgiftning, till exempel om en person utan sjukdomshistorik hittas avliden. 
Om ett dödsfall polisanmäls begärs nästan alltid en rättsmedicinsk obduktion, som utförs av RMV:s rättsmedicinska avdelning. Polismyndigheten förser RMV med relevant underlag utifrån fallets karaktär, såsom anmälan, fotografier från fyndplatsen och vittnesförhör med anhöriga eller grannar. Syftet med en rättsmedicinsk obduktion är att utesluta brott och fastställa dödsorsaken.

Rättskemiska analyser görs rutinmässigt

I princip alla rättsmedicinska obduktioner innefattar en rättskemisk analys av prov från kroppen. Omständigheterna kring dödsfallet i kombination med fynden vid den rättsmedicinska obduktionen kan i vissa fall avgöra hur den rättskemiska utredningen görs

- Det första steget är oftast att göra en screeninganalys, eller sållningsanalys, som testar mot hundratals olika substanser. Sådana screeningar görs i de allra flesta obduktionsärenden, oavsett om det finns en misstanke om förgiftning eller inte, förklarar Carl Söderberg, specialistläkare vid utredningsenheten inom RMV:s avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping.

Fortsatt analys

Om screeningen inte visar på förekomst av någon substans – och det alltjämt finns en misstanke om att förgiftning orsakat dödsfallet – går arbetet vidare med ytterligare analyser.

- Om det i detta läge fortfarande finns en hög misstanke om förgiftning så finns det ytterligare analysbatterier som går kan koppla på. Det finns dessvärre dock ingen enskild analys som kan påvisa alla ämnen som en person kan förgiftas med, utvecklar Carl Söderberg.

Skulle även relevanta tilläggsanalyser vara negativa görs en samlad bedömning utifrån vad som framkommit av polisens utredning respektive obduktionsfynden. I detta skede är det viktigt att utreda om det finns ledtrådar som kan ange vilken typ av ämne det kan röra sig om. Detta är nämligen en förutsättning för att avgöra vilken ytterligare undersökning som kan påvisa det efterfrågade ämnet. Om RMV inte har en utvecklad analysmetod för ett visst ämne kan analysen i vissa fall göras av annan part. I andra fall kan ett internt utvecklingsarbete krävas för att ta fram en lämplig metod.

Viktigt verifiera eventuella fynd

Om ett ämne påvisats i ett prov måste en tolkning av resultatets eventuella betydelse för dödsfallet göras. Det sistnämnda är viktigt för bedöma om koncentrationen av den identifierade substansen är i en sådan nivå att den kan ha bidragit till dödsfallet. En koncentration av ett ämne kan nämligen vara dödlig för en person, men knappt påverka en annan. Inte sällan påvisas dessutom åtskilliga olika ämnen, som i vissa fall kan förstärka effekten av varandra. Därtill kan koncentrationen av ämnen förändras efter döden, både genom nedbrytning och omfördelning i kroppen. Detta innebär att tolkningen av ett rättskemiskt analyssvar kan vara komplex. Som stöd för tolkningen finns rättstoxikologer vid myndigheten.

- Koncentrationen av en substans är i det här skedet lika viktig som vilken substans som påvisats. På förhand farliga substanser kan vara mer eller mindre ofarliga i små koncentrationer, medan i stort sett vilka substanser som helst kan vara dödliga i alldeles för stor mängd, avslutar Carl Söderberg.  

Samlad bedömning

När den rättskemiska utredningen är klar skickas analyssvaret till rättsmedicin där det läggs till den övriga information som framkommit under såväl obduktionen som under utredningen.