Akademiska sjukhuset

Studie visar: Träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador

Dela

Akuta skador på lårets baksida, så kallade hamstringsavlösning, uppstår oftast i samband med halkolyckor och idrott. En ny studie från tio sjukhus i Sverige och Norge, med många av patienterna rekryterade i Uppsala och Stockholm, utmanar den traditionella behandlingen. Resultaten, som publiceras i den amerikanska tidskriften NEJM Evidence, visar att träning, det vill säga icke kirurgisk behandling, är lika effektiv som operation för patienter i åldrarna 30 till 70 år.

En ny studie visar att träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador, som innebär att senfästet på sittbenet för muskler på lårets baksida slitits av. Skadorna kan uppstå vid en ofrivillig böjning i höften, till exempel vid halkolyckor, men också i samband med idrott som vatten- och längdskidåkning eller kampsport.
En ny studie visar att träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador, som innebär att senfästet på sittbenet för muskler på lårets baksida slitits av. Skadorna kan uppstå vid en ofrivillig böjning i höften, till exempel vid halkolyckor, men också i samband med idrott som vatten- och längdskidåkning eller kampsport. Johnér bildbyrå

– Traditionellt har operation varit standardbehandling för akuta hamstringsskador trots att det saknats vetenskapliga belägg för att denna behandling skulle vara den bästa vid den här skadan. I Sverige har det varit stora lokala variationer i val av behandling. Våra resultat visar att träning, det vill säga icke-kirurgisk behandling, kan vara ett lika bra alternativ som kirurgisk behandling. Det skulle kunna innebära mindre risk för komplikationer, en snabbare rehabilitering och bra livskvalitet för de flesta patienter, säger Kenneth Jonsson, överläkare och professor­ i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som varit huvudansvarig forskare för den aktuella studien.

Hamstringsmuskulen är muskler på lårets baksida som böjer i knäleden och sträcker i höftleden. Proximal hamstringsavlösning innebär att senfästet på sittbenet för hamstringsmusklerna har slitits av. Skadorna uppstår ofta vid halkolyckor, men också i samband med idrott som vatten- och längdskidåkning eller skridskoolyckor.

– Det är en relativt ovanlig skada som oftast inträffar vid okontrollerad spagatrörelse när höftleden böjs samtidigt som knäet är sträckt. Populariteten av längdskidåkning och långfärdsskridskor i Sverige och Norge gör att denna skada är relativt vanligare i vår del av världen. I akutskedet ger skadan bland annat kraftig smärta och nedsatt funktion vid sträckning i höften och försök till att böja i knäet, förklarar Kenneth Jonsson.

Studien är genomförts i Sverige och Norge mellan 2017-2022. Patienter i 30-70-årsådern på tio sjukhus lottades till antingen operation eller icke-kirurgisk behandling. Vid operation fästes senstumpen tillbaka till sittbenet med trådar som förankras i sittbenet. Vid icke-kirurgisk behandling rekommenderas patienten ett rehabiliteringsprogram med stöd av en fysioterapeut. Patienterna följdes upp med flera parametrar bland annat med ett patientrapporterat instrument kallat Perth Hamstrings Assesment Tool (PHAT) utvecklat i Australien, där smärta, aktivitet och rörlighet skattas.

– Efter två år visade resultaten att skillnaderna mellan de två behandlingsmetoderna var obetydliga, att de gav likvärdiga resultat när det gäller funktion och återhämtning. Studien visar att icke-operativ behandling kan vara ett säkert och effektivt alternativ till operation för patienter med proximala hamstringsavulsioner. Det öppnar upp för nya riktlinjer inom vården och kan förändra hur hamstringsskador behandlas framöver, avrundar Kenneth Jonsson.

Nyckelord

Kontakter

Kenneth Jonsson, överläkare och professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; 018-611 90 37 eller 076-724 89 51, e-post: kenneth.jonsson@surgsci.uu.se

Elsa Pihl, specialistläkare i ortopedi på Danderyds sjukhus och disputerad vid Karolinska institutet; elsa.pihl@ki.se

Bilder

Kenneth Jonsson, överläkare och professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Kenneth Jonsson, överläkare och professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Länkar

Om oss

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye