
Just nu flyttas tusentals flodpärlmusslor
Nu flyttas fler än 10 000 flodpärlmusslor i ett vattendrag i Voxnan i Gävleborg. Avsikten är att skydda musslorna när vattendragen, som påverkats negativt av flottledsrensning och kanalisering, ska återställas.

— Syftet med detta arbete är att bevara och tillfälligt flytta på de flodpärlmusslor som finns i de vattendrag som ska restaureras. Sedan återförs musslorna till deras ursprungliga habitat, säger Jill Staveley Öhlund, expert på sötvattensfrågor vid Världsnaturfonden WWF.
Flodpärlmusslor trivs bäst i strömmande vattendrag med grus- och stenbotten. Vattnet ska vara klart, syrerikt och näringsfattigt. Flottledsrensningarna gjordes under 1800- och 1900-talen för att möjliggöra transport av timmer längs kanalerna. Men dessa rensningar har drastiskt minskat mångfalden av arter och försämrat flodpärlmusslans livsmiljöer.
Just nu pågår ett arbete för att återställa de vattendrag som drabbades av flottledsresningen och kanaliseringen. För att undvika skador under restaureringsarbetet flyttas musslorna uppströms i samma vattendrag. Totalt flyttas mellan 10 000 och 15 000 flodpärlmusslor. Målet med projektet är att återskapa det naturliga landskapet så mycket som möjligt.
— Vi går runt med vattenkikare i vattendraget för att se var de finns. Sen plockar vi upp alla vi hittar i fångstpåsar. Förekomsten av musslor är ofta ojämn, så hela sträckan måste undersökas noggrant, säger Jill Staveley Öhlund.
Flodpärlmusslan är en viktig art för att mäta hur hälsosamt ett vattendrag är, eftersom den är beroende av lax och öring. Sedan 1994 är den fridlyst och den är också klassad som starkt hotad.
— Det är en fascinerande art som spelar en väldigt viktig roll i ekosystemet då den bland annat filtrerar vatten. En enda flodpärlmussla kan filtrera upp till 50 liter vatten per dygn, fortsätter Jill Staveley Öhlund.
Restaureringsarbetet sker i Ångerån, Voxnan, Kolarsjöbäcken, Västerhocklan och Ängraån. Återställningen förväntas öka mångfalden av arter och ekosystemtjänster, samt ge bättre förutsättningar för återväxt av fisk.
Fakta om flodpärlmusslor
Flodpärlmusslan är en av de arter som kan leva längst i den svenska faunan. Den äldsta hittades i Jokkmokks kommun och bedömdes vara 250-280år gammal. Eftersom musslan i stort sett bara växer på sommaren bildas det årsringar i skalet som kan räknas.
Det vetenskapliga namnet för flodpärlmusslan är Margaritifera margaritifera, vilket betyder "pärlbärare". Det är ett passande namn då musslan kan bilda pärlor när ett sandkorn eller en parasit kommer in i dess skal. Förmågan att skapa pärlor har gjort flodpärlmusslan till ett av de få ryggradslösa djur som har fascinerat människor genom historien. Pärlfisket har haft stor betydelse, men sedan 1994 är det helt förbjudet i hela landet.
Har du frågor, kontakta:
Jill Staveley Öhlund, expert på sötvattensfrågor WWF, tel 0704-493585.
Jill finns på plats för att flytta musslor vid Voxna bruk måndag den 8-torsdag den 11 juli, om ni har frågor.
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, tel 073-5862622
Kontakter
Jill Steveley Öhlundexpert på sötvattensfrågor WWF
Tel:0704-493585Nina SchmiederPressekreterare WWF
Tel:0735-86 26 22nina.schmieder@wwf.seBilder


Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Våra hav är i kris – men vad vi lägger på tallriken spelar roll19.12.2025 14:48:27 CET | Debatt
Våra hav befinner sig i ett historiskt kritiskt läge. Temperaturen stiger, försurningen ökar, plastföroreningarna tilltar och syrefria bottnar breder ut sig. Samtidigt minskar den biologiska mångfalden i snabb takt; över 90 procent av världens fiskbestånd är överfiskade eller nära sin gräns – en utveckling som hotar både ekosystemens stabilitet och vår matförsörjning.
WWF lanserar Business Academy - hjälper företag stärka affären19.12.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
WWF Business Academy – en ny nationell utbildningssatsning för svenskt näringsliv som ger företag kunskap, verktyg och strategisk förmåga att stärka affären - lanseras nu av WWF Sverige. Satsningen består av två delar: WWF Business Academy; en digital utbildningsplattform för hela organisationen och WWF Executive Academy; ett nytt program för ledningsgrupper och styrelser. Tillsammans ger det företag möjlighet att höja kompetensen på alla nivåer, minska risker, identifiera nya affärsmöjligheter och stärka konkurrenskraften i en snabbt föränderlig omvärld.
Ny rapport: Sverige måste höja ambitionen för genomförande av restaureringslagen18.12.2025 14:01:23 CET | Pressmeddelande
Trots att EUs nya restaureringslag ger en historisk chans att återställa naturen visar en ny rapport, gjord av WWF, BirdLife, European Environmental Bureau och ClientEarth, att EU-medlemsländernas genomförande av restaureringslagen är långt ifrån tillräckligt - och att Sveriges genomförande har stora brister. Vi ser med stor oro på detta och efterlyser ett betydligt starkare genomförande, med en tydligare vetenskaplig grund, ökade och långsiktiga investeringar samt en bredare och djupare förankring på lokal och regional nivå.
Sju av tio undersökta fiskbutiker säljer akut hotad ål18.12.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Sju av tio undersökta fiskbutiker i Sverige säljer den akut hotade europeiska ålen (Anguilla anguilla) till jul – trots att arten riskerar att utrotas och internationella experter kräver ett totalt fiskestopp. Det visar en ny undersökning som omfattar över 200 fiskbutiker och julbord, som Världsnaturfonden WWF genomfört.
WWF: Undvik svenskodlad regnbåge – men grönt ljus för viss torsk16.12.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Svenskodlad regnbåge, som står för majoriteten av den svenska matfiskproduktionen, hamnar på gult ljus (undvik) i nya WWF Fiskguiden. Anledningen är fiskfodrets påverkan på ekosystemen och riskerna för rymning och sjukdomsspridning. Men allt är inte negativt: för första gången på länge finns nu möjlighet att äta torsk med gott samvete.