Svenskarna oenade kring beslutet om indragen plastpåseskatt
8.8.2024 09:20:00 CEST | Håll Sverige Rent | Pressmeddelande
Om mindre än tre månader försvinner skatten på plastpåsar och svenskarna kan då vänta sig att spara några kronor vid köp av en plastpåse. Men åsikterna om den indragna skatten är splittrade och över hälften av alla svenskar tycker det är viktigt att användningen av plastpåsar fortsätter att minska. Det visar en Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra tidigare i år.

Den 1 maj 2020 infördes plastpåseskatten i Sverige i syfte att minska förbrukningen av bärkassar i plast och därmed den negativa påverkan som påsarna har på miljön. Priset på en påse ökade då från cirka tre kronor till sju kronor. Sedan 2017 har förbrukningen av plastpåsar minskat från 83 påsar per person och år till 17 påsar per person och år (2023). Förra året förbrukades totalt 176 miljoner plastpåsar i Sverige.
–Vi är positiva till att användningen av plastpåsar går åt rätt håll, men faktum är att vi fortfarande hittar plastpåsar i våra skräpmätningar. Med 176 miljoner plastpåsar i omlopp varje år räcker det att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Redan den 1 november 2024 dras nu skatten in. I en Novusundersökning har Håll Sverige Rent tagit pulsen på svenska folket – som visar sig vara oeniga kring beslutet.
Så tycker svenskarna om plastpåseskatten
I undersökningen svarar 35 procent av svenskarna att de tycker plastpåsar är ett miljöproblem och fler än hälften av svenskarna, 51 procent, tycker det är viktigt att vi minskar användningen av dessa.
Det är jämt mellan positiv och negativ inställning till indragen plastpåseskatt. 39 procent av svenskarna svarar att de är positiva till att skatten tas bort medan 38 procent är negativa. Resterande svarar vet ej eller är neutrala i frågan. Män, höginkomsttagare samt anställda i privat sektor är överrepresenterade bland de som är ganska eller mycket positiva till att skatten tas bort medan kvinnor, studerande eller anställda i offentlig sektor är överrepresenterade bland de som är ganska eller mycket negativa till att skatten tas bort. Det finns också tydliga partipolitiska skillnader där Tidöpartiernas sympatisörer i större utsträckning är positiva till att skatten försvinner.
–Oavsett plastpåseskattens framtid kommer det krävas insatser för att hålla förbrukningen av plastpåsar nere. Inte minst fortsatt information till konsumenter om att återanvända och återvinna sina plastpåsar, och framför allt inte slänga dem i naturen. Annars är vi tillbaka på ruta ett, säger Johanna Ragnartz.
Nästan 50 000 skräpiga plastpåsar på en vecka
Plastpåsar är ett flyktigt skräp som på grund av sin låga vikt och sitt vindfång sällan ligger kvar på en plan yta särskilt länge. De blåser i väg och fastnar i buskar och träd, hamnar i diken längs vägar, i skogsområden och i vattendrag, sjöar och hav. Därför är det svårt att få en rättvisande bild av plastpåsar som skräp i stadsmiljö.
Trots en sannolik underskattning visade resultaten från den nationella skräpmätningen, som Håll Sverige Rent gjorde år 2020 på uppdrag av Naturvårdsverket, att nästan 50 000 plastpåsar, varav 25 200 plastpåsar från matvaru- och klädesbutiker och 21 300 mindre plastpåsar såsom fruktpåsar, slängdes på marken under en enda sommarvecka i stadskärnorna i Sveriges 290 centralorter.
Bakgrund kring plastpåseskattens införande
EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Åtgärden syftade till att både minska problemen med nedskräpning och till att minska det ineffektiva utnyttjandet av resurser som dåvarande förbrukning av plastbärkassar medförde.
Första steget var att informera konsumenter om den onödiga plastanvändningen. I juni 2017 infördes därmed en lag i Sverige som innebar att alla butiker fick ett informationskrav om påsens miljöpåverkan.
2019 infördes EU direktivet mot engångsplastprodukter, där påsarna ingår som en produktkategori. Ett mål sattes med en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år senast 2025. De informationsinsatser som redan startat gav inte tillräcklig effekt och man beslutade därför om att införa en höjd skatt på plastbärkassar 1 maj 2020. Priset på en påse ökade från cirka tre kronor till sju kronor.
Enligt Naturvårdsverket låg förbrukningen av plastbärkassar år 2023 på 17 stycken per person och år (176 miljoner påsar totalt) och Sverige ligger därmed under EU-målet. Skatten på plastbärkassar kommer nu avskaffas med start 1 november 2024.
Nyckelord
Kontakter
Cecilia LiedbergPR-ansvarigHåll Sverige Rent
Tel:076-807 03 25cecilia.liedberg@hsr.seJohanna RagnartzVDHåll Sverige Rent
Tel:076-941 01 89johanna.ragnartz@hsr.seBilder

Om oss
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
Följ Håll Sverige Rent
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent
25 000 badkar fulla med skräp – så mycket plockade svenskarna i helgen23.9.2026 07:25:00 CEST | Pressmeddelande
Under helgen deltog 145 000 svenskar i Håll Sverige Rents insats på World Cleanup Day, när hela landet plockade skräp. Det fanns deltagare i alla kommuner och totalt samlades 233 ton skräp in, vilket motsvarar ungefär 25 000 badkar fyllda med skräp. Munkedal, Nordmaling och Danderyd hade störst deltagande sett till folkmängden. Sörmland hade högst engagemang av alla län, men det var i Stockholm man plockade mest skräp.
Nu startar hummerfisket – men se upp för skräpiga fiskeredskap21.9.2026 07:15:00 CEST | Pressmeddelande
I dag, den 21 september, går årets hummerfiskepremiär av stapeln och många fritidsfiskare ger sig ut längs svenska västkusten i jakt på havets läckerhet. Men den skräpiga baksidan av hummerfisket är att det förloras tusentals hummertinor varje år. Det finns knep som minskar risken.
Hundratusen svenskar plockar skräp i helgen15.9.2026 10:05:00 CEST | Pressmeddelande
Nu till helgen, i samband med FN:s internationella World Cleanup Day den 20 september, går hela Sverige ut för att plocka skräp. Över hundratusen deltagare har anmält sig, ända från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Flitigast ser de just nu ut att vara i Nordmaling, Smedjebacken och Eskilstuna där flest deltagare är med sett till antal invånare i respektive kommun.
84 000 svenskar med i stor skräpplockardag – här är de bäst9.9.2026 07:20:00 CEST | Pressmeddelande
Den 20 september, i samband med den internationella FN-dagen World Cleanup Day, går hela Sverige ut för att plocka skräp. Redan nu är över 31 000 vuxna och 53 000 barn med, ända från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Just nu är Nordmaling den kommun där flest är med sett till hur många som bor i kommunen, men flest till antal är de i Stockholm, Eskilstuna och Göteborg.
Nu ska Sverige rensas från skräp2.9.2026 09:10:00 CEST | Pressmeddelande
Den 20 september, i samband med FN-dagen World Cleanup Day, går människor över hela Sverige ut för att plocka skräp. Redan nu har nästan 60 000 personer anmält sig, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Bakom initiativet i Sverige står Stiftelsen Håll Sverige Rent, som för nionde året i rad samlar eldsjälar över hela landet i kampen mot skräpet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum