Brännskadecentrum rustar för bättre beredskap

– Vid masskadehändelser, men även trafikolyckor eller explosioner, har svårt brännskadade patienter oftast en avsevärt mycket längre vårdtid än vid andra trauman. Vid en 60-procentig brännskada behövs cirka två månaders slutenvård, men det förekommer att vårdtiden överstiger ett år, säger Fredrik Huss, överläkare på Brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset.

Han berättar att tidigare studier främst fokuserat på den aktuella händelsen i det korta perspektivet. Det har saknats saknat kunskap om hur mycket materiel och läkemedel som går åt samt hur mycket personal och operationsresurser som behövs. Det handlar om stora volymer av till exempel förband och sprutor.

Med diskoteksbranden i Göteborg i minne, blev han och kollegorna påminda om behovet av en inventering under materialkrisen i Region Uppsala häromåret. Även coronapandemin, menar han visade på behovet av mer kunskap. Eftersom alltmer hanteras ”on-demand-delivery” har man sett hur sårbart det kan vara. 

– Frågan är inte om det kommer att ske en ny masskadehändelse med brännskadade i vår närhet utan när, så vi måste ju vara optimalt förberedda för det. Ett sätt att förbereda sig är att skaffa sig en uppfattning om vad och hur mycket material, läkemedel etc som kan tänkas gå åt och utifrån detta underlag rikta resurserna rätt, framhåller Fredrik Huss.

I projektet, som startade 2022, har man granskat patientjournaler och ett elektroniskt patientövervakningssystem utifrån tidigare patienter matchade mot fingerade patienter i ett simuleringssystem. Dag för dag, timme för timme har forskargruppen gått igenom vilka produkter som använts, från lakan till minsta lilla propp och spruta.

– Med ökad kunskap kan vi enklare och effektivare räkna ut medelvärden för hur mycket vi använder per patient och dag av t ex lakan, förband och sprutor. Utifrån detta kan vi kontrollera förråden och ha koll på hur mycket av de olika artiklarna vi behöver ha på lager. Studiens resultat har stor och direkt påverkan på vårt arbete när det gäller förberedelser för masskadehändelser med brännskadade både lokalt på sjukhuset, i regionen och nationellt, säger Fredrik Huss.

Just katastrofhändelser med många skadade är något sjukhuset måste ta höjd för. Sedan 2010 har Akademiska sjukhuset tillsammans med Universitetssjukhuset i Linköping nationellt ansvar för svåra brännskador, så kallad Nationell högspecialiserad vård. I uppdraget ingår även hantering av patienter efter masskadesituationer.

Vid Sveriges två Brännskadecentrum vårdas cirka 500 svårt brännskadade patienter inneliggande årligen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård. Sannolikt vårdas minst lika många icke-NHV och polikliniska skador vid enheterna men där är dataunderlaget, enligt Huss, mindre exakt. Vid en masskadehändelse kan dessa båda centra hantera åtta svårt brännskadade vardera.

Hos barn upp till fem år är skållningsskador den vanligaste orsaken till brännskada. I takt med stigande ålder blir det alltmer vanligt med flambrännskador. Hos äldre är personer med psykisk/fysisk funktionsnedsättning, drog/alkohol(missbruk) överrepresenterade.

FAKTA om studiens resultat

Resultaten visar att vid vård av åtta måttligt till svårt brännskadade patienter går det bland annat åt följande (material och personaltimmar) de två första veckorna efter en masskadehändelse:

• 17 000 par undersökningshandskar
• 597 liter Ringer-acetat (intravenös vätska)
• 37,2 liter blod och 27,3 liter plasma
• 206 liter ytsprit (för rengöring och desinfektion)
• 575 örngott, 624 lakan, 2097 engångsmuggar och1300 stoppers till iv, bland annat proppar, slangar och infarter.
• Arbetstimmar (intensivvårds)Sjuksköterska 5546, plastikkirurg 410, intensivvårdsläkare 116.

Fotnot: Resultaten av forsknings- och utvecklingsprojektet publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften European Burn Journal