Världsregeringars nonchalans mot vapenhandelsfördraget ATT:s regler leder till förödande förlust av människoliv

Sedan vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty trädde i kraft för nästan 10 år sedan har Amnesty International fortsatt att dokumentera och exponera vapenöverföringar som underlättar allvarliga övergrepp och som strider mot de robusta, rättsligt bindande och globala regler för internationella vapenöverföringar som fördraget fastställer. Den 2 april 2013 röstade totalt 155 stater för att anta vapenhandelsfördraget. I dag har fördraget 115 statsparter och 27 undertecknare, däribland alla de 10 största vapenexportörerna – som står för över 90 procent av vapenhandeln – utom Ryssland.  

– Arms Trade Treaty är det första i sitt slag som fastställer globala regler för att styra den internationella handeln med konventionella vapen och ammunition. Lagligheten i en vapenöverföring är nu uttryckligen kopplad till internationella regler om mänskliga rättigheter och humanitär rätt, säger Patrick Wilcken, Amnesty Internationals utredare gällande frågor som rör militär, säkerhet och polisarbete. 

– Även om framsteg har gjorts fortsätter många regeringar att fräckt strunta i reglerna, vilket leder till enorma förluster av liv i konfliktzoner. Det är dags för statsparter att leva upp till sina rättsliga skyldigheter och fullt ut genomföra vapenhandelsfördraget, för att förhindra vapenflödet till länder där det är känt att de kan användas för folkmord och brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser eller om de skulle kunna användas för att begå eller bidra till allvarliga kränkningar av internationella mänskliga rättigheter eller humanitär rätt.

Vapenöverföringar till Israel 
Den fortsatta överföringen av vapen till Israel är ett tydligt exempel på hur stater som är parter i avtalet inte fullt ut följer vapenhandelsfördraget eller, när det gäller undertecknare, inte undergräver dess mål och syfte.

– Amnesty International har länge efterlyst ett omfattande vapenembargo mot både Israel och palestinska väpnade grupper på grund av långvariga mönster av allvarliga kränkningar av internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt, inklusive krigsförbrytelser, som leder till fruktansvärda konsekvenser för civila, inklusive kvinnor och barn, säger Patrick Wilcken.  

– Statsparter och undertecknare, inklusive USA - den största vapenleverantören till Israel - fortsätter att tillåta vapenöverföringar till Israel trots överväldigande bevis för krigsförbrytelser begångna av israeliska styrkor.  

Amnesty har till exempel dokumenterat användningen av USA-tillverkade vapen i ett antal olagliga flyganfall, inklusive USA-tillverkade JDAM (Joint Direct Attack Munitions) i tvådödliga och olagliga flyganfall mot bostäder i den ockuperade Gazaremsan, som dödade 43 civila - 19 barn, 14 kvinnor och 10 män - den 10 och 22 oktober 2023.  En GBU-39 Small Diameter Bomb, tillverkad i USA av Boeing, som användes i en israelisk attack i januari 2024  träffade en bostad i Tal al-Sultan-området i Rafah och dödade 18 civila, inklusive 10 barn, fyra män och fyra kvinnor.    

Illegal vapenhandel underblåser oroligheter i Sudan
Illegala vapenöverföringar har också underblåst oroligheter i Sudan. Sedan konflikten eskalerade i april 2023 har Sudan drabbats av en omfattande humanitär kris och en massiv kränkning av de mänskliga rättigheterna. Striderna mellan Sudanese Armed Forces (SAF) och Rapid Support Forces (RSF) och deras allierade har dödat mer än 16 650 människor och tvingat miljontals andra på flykt, vilket gör situationen i Sudan till världens största interna flyktingkris.Trots denna kris och ett vapenembargo från FN:s säkerhetsråd mot Darfurregionen fortsätter Amnesty International att dokumentera betydande flöden av vapen in i konflikten.  

Amnesty har identifierat nytillverkade vapen och militär utrustning från länder som Kina och Serbien, som är parter i vapenhandelsfördraget, samt undertecknarna Turkiet och Förenade Arabemiraten, som importeras i stora mängder till Sudan och sedan i vissa fall omdirigeras till Darfur, vilket underblåser våldet.  

Myanmar importerar vapen för minst 1 miljard USD 
Enligt FN:s särskilda rapportör för de mänskliga rättigheterna i Myanmar har militären importerat vapen, produkter med dubbla användningsområden, utrustning och råmaterial för vapentillverkning för minst 1 miljard dollar (USD) bland annat från Kina  sedan den inledde en militärkupp i februari 2021.  

– Militären i Myanmar har använt dessa vapen för att upprepade gånger attackera civila och civila föremål ofta genom att förstöra eller skada skolor, religiösa byggnader och annan viktig infrastruktur - under de tre år som gått sedan kuppen, säger Patrick Wilcken.  

Världen måste agera 
Sedan början av 1990-talet har Amnesty International drivit en kampanj tillsammans med partnerorganisationer för att få till robusta, rättsligt bindande globala regler för internationella vapenöverföringar för att stoppa flödet av vapen som underblåser fruktansvärda grymheter, men mer behöver göras för att se till att detta fördrag upprätthålls för att stoppa ytterligare blodsutgjutelse.  

– Alltför många liv har gått förlorade på grund av dessa farliga vapen. Statliga parter och undertecknare till Arms Trade Treaty har inte råd att undandra sig sina skyldigheter längre, säger Patrick Wilcken. 

När Arms Trade Treaty nu närmar sig 10-årsdagen för dess ikraftträdande måste världssamfundet stå fast vid fördraget och minska det mänskliga lidandet omedelbart.