Fler och större krav skickas till Kronofogden

– Utvecklingen mot fler och större krav visar ännu inga tecken på att avta. Det är allvarligt, då det både visar att allt fler personer har svårt att betala, och att företag inte får betalt för sina varor och tjänster. Det kan leda till en negativ kedjeeffekt med bland annat uppsägningar som i sin tur kan påverka hela samhällets ekonomi, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Första halvåret i år fick Kronofogden in nästan 676 000 krav på bland annat obetalda fakturor, räkningar eller avbetalningar på lån, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det kan jämföras med cirka 610 000 under samma period i fjol – en ökning med 11 procent. På två år har antalet ökat med 24 procent. Antalet berörda personer har ökat med knappt 10 procent till 294 000 sedan förra året. Jämfört med 2022 är ökningen 16 procent.

Höga belopp

Beloppen i kraven har blivit allt högre under flera års tid och utvecklingen har accelererat de senaste åren. På två år har det sammanlagda beloppet i kraven ökat med 70 procent, och ligger nu på 18,4 miljarder kronor.

– Över 22 000 sökande har skickat in betalningsförelägganden under det första halvåret.  Det handlar om stora företag – nischbanker och telefonbolag till exempel – men många är småföretag, där några få obetalda fakturor kan betyda att företaget eller företagaren själv hamnar i skuld. Antalet konkurser i samhället pekar på att väldigt många företag har det svårt just nu, säger Davor Vuleta.

Andra fakta:

• Antalet mål har ökat i alla åldersgrupper, men den största procentuella ökningen, 17 procent, har skett bland personer i åldern 55–64 år. I den yngsta åldersgruppen 18–25 är motsvarande ökning 3 procent.
• Störst ökning av antalet mål i landet syns i Värmland län (+22 procent) och lägst i Örebro (+19 procent).
• Medianbeloppet är störst i Jönköpings län (3 713 kr) och lägst i Västerbotten (1 926 kr).
• Av de cirka 22 000 sökande som skickat in betalningsförelägganden, står de 100 största för 70 procent av målen. Det rör sig i första hand om nischbanker, mobil- och internetföretag, trafikförsäkringsföreningen och bolag som köper skulder.

Tips till den som är företagare:

• Var noga med kreditprövningen. Hos Kronofogden kan du kolla om den du gör affärer med har skulder.
• Om du inte får betalt kan du vända dig till ett inkassobolag eller direkt till Kronofogden för att få hjälp. Du kan ansöka om betalningsföreläggande hos oss. Då kan vi fastställa kravet och du kan få vår hjälp med att driva in skulden.
• Det finns mycket information på kronofogden.se om hur du går tillväga. 

Tips till den som inte kan betala:

• Kontakta genast den du är skyldig pengar om du inte kan betala. Kanske kan du få betala av skulden under längre tid, eller lösa situationen på annat sätt.
• Har du fått ett betalningsföreläggande, kontakta den du är skyldig pengar. Kronofogden är en mellanhand mellan den som ska ha betalt och den som ska betala, och kan inte förhandla om betalning eller diskutera lösningar.
• Våga be om hjälp. Prata med familjen eller kommunens budget- och skuldrådgivare som kan hjälpa dig med vägledning. Det är gratis och du kan vara anonym.

Fakta om betalningsföreläggande

Den som vill ha betalt och inte lyckas få det, kan vända sig till Kronofogden för att få hjälp. Det gör man genom att ansöka om betalningsföreläggande. Gången är densamma oavsett hur stort eller litet kravet är.

Kronofogden skickar ett brev (föreläggande) till den kravet riktas mot. Hen måste bekräfta att brevet är mottaget.

Om den som tar emot kravet inte betalar eller invänder fattar Kronofogden ett beslut (utslag) om att kravet är riktigt. Då kan den som vill ha betalt begära vår hjälp med att driva in kravet. Är parterna inte överens fattar vi inget beslut. Då kan den som vill ha betalt vända sig till domstolen för att avgöra tvisten.

Först när parterna är överens om att kravet är riktigt, eller frågan avgjorts i domstol, fastställs skulden och går vidare till indrivning. Cirka hälften av de betalningsförelägganden som skickas in resulterar i en fastställd skuld, och av dessa är det cirka 75 procent som går vidare till indrivning.

För skulder till staten, till exempel skatter eller studielån, gäller andra regler. Då behövs inget beslut från Kronofogden. Orsaken är att sådana skulder inte behöver godkännas av den som ska betala. De lämnas direkt till oss för indrivning.