Svensk Handel kommenterar höstbudgeten

Tidigare i september presenterade regeringen ett paket vars mål är att stärka hushållens köpkraft. Paketet omfattar bland annat en förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer. Åtgärder likt dessa har efterfrågats av Svensk Handel, vars medlemmar efter ett antal tuffa år är beroende av ökad köpkraft.

– Vi välkomnar att regeringen nu går från ord till handling och stärker hushållens köpkraft. Det är en nödvändighet, givet det ansträngda ekonomiska läget. Potentialen inom handeln är enorm, men för att Sverige även fortsatt ska kunna vara ett starkt handelsland krävs att politiken inser värdet av vår bransch, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Stora satsningar på forskning och innovation måste inkludera handeln

I höstbudgeten ingår även stora ökningar av anslagen till forskning och innovation. Svensk Handel vill nu se att en del av dessa anslag investeras i forskning och utveckling kopplat till handeln.

– I den transformation som handeln är inne i är behoven av forskning och utveckling stora, och de ökar för var dag. Svenska handelsföretag konkurrerar med stora internationella aktörer som investerar enorma summor på användandet och utvecklandet av ny teknik, säger Sofia Larsen och fortsätter:

Systemet för forskning och innovation behöver nu öppnas upp och anpassas till handelns villkor. Sedan 2010 har handeln endast fått 0,34 procent av offentlig forskningsfinansiering. Det är häpnadsväckande med tanke på att handeln står för 11 procent av BNP och är i starkt behov av innovation för fortsatt konkurrenskraft, säger Sofia Larsen.

Att ducka frågan om arbetsgivaravgifter hämmar svensk konkurrenskraft

Tyvärr kunde det konstateras att den viktiga frågan om sänkta arbetsgivaravgifter åter lyste med sin frånvaro i höstbudgeten. Många av Svensk Handel konkurrerar idag inte bara nationellt, utan även globalt. De höga arbetskraftskostnaderna riskerar att bidra till att svenska handelsföretag hamnar på efterkälken och att konsumtion, företagande, och jobb försvinner utomlands.

En lägre arbetsgivaravgift skulle också leda till ökade möjligheter att anställa fler eller skapa marginaler för hårt pressade handelsföretag.

– Företag inom detaljhandeln betalar 28 miljarder mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna. Vår bransch är näringslivets största arbetsgivare, och vill fortsätta vara en central del av den svenska ekonomin. Vi är därför förvånande över att regeringen, som säger sig prioritera jobb och företagande, gång på gång negligerar det stora behovet av att sänka arbetsgivaravgifterna, säger Sofia Larsen.

– Samtidigt har regeringen spänt bågen i fråga om regelförenklingar och undvikandet av överimplementering. Där har vi höga förväntningar på hur det kan minska krångel och kostnader för våra medlemsföretag.