Nytt inverkansprotokoll ska utveckla hoppsporten

Vecka 11 lanseras ett nytt inverkansprotokoll i hoppning. Ett viktigt steg i rätt riktigt, menar Niklas Jonsson, ordförande i Hoppkommittén.- Vi i Hoppkommittén jobbar kontinuerligt med att förstärka och utveckla vår sport för att vara framgångsrika och hållbara under lång tid framöver. En del i det arbetet har varit att se över inverkansridningens protokoll och anvisningar.

I lite drygt tio år har bedömningen A:inverkan varit en del av ponny-SM i hoppning och är numera ett vedertaget begrepp inom framför allt ponny- och childrenvärlden. Målet? Att fokusera mer på ryttarnas förmåga och mindre på antal fel och tid.

- Hoppsporten är i sin natur inte en bedömningssport och vi har heller ingen strävan efter att den ska bli det. Men vi ser att inverkan är ett bra hjälpmedel framför allt för unga ryttare och tränare att få vägledning, säger Niklas Jonsson.

Intentionerna är tydliga men tillvägagångssättet när det gäller att bedöma hoppryttarna har haft sina utmaningar. Framför allt har kritik riktats mot protokollet där det i många fall varit sparsamt med återkoppling.

- Det tidigare protokollet innebar att domarna skulle sätta poäng mellan 1-10 i tre bedömningsgrupper, men tidspressen har gjort att det har varit svårt att kunna skriva utförliga kommentarer. Ibland har ryttarna bara fått med sig något i stil med ”bra kämpat”, vilket inte ger så mycket återkoppling på själva ritten, säger Helena Lundström, som har varit projektledare i framtagandet av det nya inverkansprotokollet.

Nytt protokoll ska ge bättre återkoppling

Tillsammans med en kunnig grupp har hon det senaste året arbetat fram ett helt nytt protokoll.

- Vi ställde oss frågan: Vad är viktigt att bedöma för att utveckla ryttarna och utformade protokollet utifrån det. Exempel på sådant som bedöms är skänkelläge, kontakten med hästens mun, rytm och tempo under ritten och så vidare, säger Helena Lundström.

Förhoppningen är att protokollets utformning på ett mer pedagogiskt och tydligt sätt ska beskriva ryttarens styrkor och svagheter, vilket kan användas som inspiration till ryttarens utveckling i sin sport. Målet är att ryttarna ska kunna gå tillbaka och titta på protokollet med sin tränare och se på vilket sätt det finns utvecklingspotential.

- Det är också viktigt att ryttaren ser att det finns så mycket mer bakom en ritt och förstå att fokusera på prestation snarare än på resultat. Resultatet i en enskild klass bör inte överskugga prestationen, säger Anna-Clara Pettersson, inverkansdomare och inverkansutbildare hos Svenska Ridsportförbundet.

Nytt utbildningsmaterial

För domarna finns en potentiell utmaning med det nya protokollet då det skulle kunna bli svårt att hinna analysera och fylla i alla rutor. Anna-Clara Pettersson ser positivt på förändringarna:

- Ju mer man dömer desto snabbare och bättre blir man. Det kan vara lite skrämmande att sätta betyg men det nya protokollet ger ett bättre stöd och vi hoppas att ännu fler vill bli inverkansdomare.

För att hjälpa domarna in i det nya systemet har även en ny webbutbildning tagits fram.

- Här finns det bland annat ett antal undervisningsfilmer med ryttare på olika utbildningsnivåer som rider en tävlingsbana. Filmerna visar både bra och mindre bra saker och ska hjälpa domarna att träna på att bedöma. Webben är det första steget i utbildningen, som sedan fortsätter med en fysisk träff där kandidaterna bland annat får träna på att döma ekipage, både på film och i verkligheten under ledning av våra domarutbildare, berättar Helena Lundström.

”Det är bara början”

Förändringarna är omfattande och mycket kommer att se annorlunda ut från och med 14 mars när det nya protokollet och de nya anvisningarna ska börja användas. Niklas Jonsson vill poängtera att arbetet endast är ett första steg i en mycket viktig utvecklingsprocess inom hoppsporten.

- En gedigen grundutbildning är viktig och kommer att skapa fina förutsättningar för våra unga ryttare, avslutar han.

Kontakt:

Robert SolinNationell samordnare hoppningrobert.solin@ridsport.se0220-456 14