Förbundet kritiskt till hästhållningsföreskrifterna - Konsekvenserna är förödande

Djurskyddsmyndigheten presenterade nyligen det förslag till hästhållningsföreskrifter som man arbetat med i två år.

- Vi är glada att myndigheten i någon mån varit lyhörda för de synpunkter som vi framfört, men det finns flera brister som riskerar att bli förödande för landets ridskolor. Det visar bland annat en ny studie, säger Svenska Ridsportförbundets tf. ordförande Agneta Wulf.

I flera fall brister Djurskyddsmyndighetens konsekvensanalyser så mycket att förbundet är beredda att driva frågan vidare.

Det är framför allt i frågorna kring spiltor och lösdrift som förbundet och Djurskyddsmyndigheten har olika åsikter.

Visserligen har Djurskyddsmyndigheten backat på sitt tidigare krav att fasa ut spiltor under en femårsperiod och sedan förbjuda dem, men förslaget är ändå inte godtagbart.

- Förslaget innebär att befintliga spiltor får behållas. Däremot får man inte bygga nya stallar med spiltor, vilket är helt ologiskt. Antingen ska det beläggas i konsekvensanalyser att spiltor är skadliga för hästar och då borde rimligen även de gamla tas bort. Eller så kommer analysen fram till att spiltor inte är farliga - vilket är vår klara uppfattning - och då borde man själfallet även få bygga nya, säger Agneta Wulf.

Hästar har stått i spiltor under flera århundraden och hittills har inga belägg presenterats för att det skulle vara farligt. Det som däremot flera ridskolor fått erfara, är att det kan vara farligt för ovana ryttare att hantera hästar som är lösa i en box.

En ytterligare intressant detalj i sammanhanget är att Svenska Ridsportförbundets rekommendationer för spiltmått är betydligt mer generöst än Jordbruksverkets/Djurskyddsmyndighetens minimikrav.

DM rekommenderar lösdrift på ridskolor

Som alternativ till spiltorna på ridskolan föreslår Djurskyddsmyndigheten lösdriftssystem där personalen tar in och binder upp ridskolehästarna i skötselspiltor inför dagens arbete. Hästarna släpps sedan åter i lösdriftssystemet.

- Detta är självklart inte ett godtagbart alternativ på ridskolan vare sig ur säkerhets- eller arbetskyddssynpunkt, menar Agneta Wulf.

Djurskyddsmyndigheten hävdar å sin sida att systemen ger bättre ekonomi, miljö och arbetsförhållanden. Liksom tidigare saknas dokumentation för dessa påståenden och någon konsekvensanalys redovisas inte heller här.

- Lösdriften har introducerats i diskussionen efter det att samråden ägt rum och har därför inte diskuterats med näringen och sporten, fortsätter Agneta Wulf.

Lösdrift kan fungera mycket bra i många sammanhang, men är ofta inte lämpligt för ridskolehästar. Anledningarna är flera; dels ökar skaderisken markant - både bland hästarna och personerna som hanterar dem, dels behöver högpresterande hästar som ridskolehästar faktiskt är, möjlighet till en individuellt anpassad foderstat och möjlighet att vila. I en flock ges inte de här möjligheterna till alla hästar. Det visar en nyligen gjord studie på en välrenommerad ridskola i Stockholmstrakten.

Föreskrifterna kan inte tillämpas

Denna första, preliminära studie ska ligga till grund för en framtida genomgripande analys för att utvärdera Djurskyddsmyndighetens förslag. I studien har en flock med 34 hästar ingått. Studien visar att hästarna, speciellt de lite äldre, inte fick den vila de behövde för att återhämta sig efter ridskolepassen när de tvingades ut i en stor flock efter arbetspassens slut.

För att följa ridschemat fanns inte möjlighet att släppa ut och ta in samtliga hästar samtidigt. Det innebar att ridskolehästarna försökte tränga sig ut genom grindhålet, slå mot andra hästar, gnäggande och sprang utan uppehåll fram och tillbaka längs staketet när en flockkamrat hämtats till stallet. Beteendet förstärktes av att utfodringsrutinerna inte kunde hållas för att uppfylla myndighetens förordning.

Hästarna rörde sig minimalt i hagen och stod oftast vid grinden och påkallade uppmärksamhet för att få komma in.

Ridskolans personal var frustrerade över att mot bättre vetande vara tvungna att följa det nya hästhållningsförslaget, trots att det gick ut över hästarnas välbefinnande.

- Vår åsikt är att de nya reglerna inte ska forceras fram utan ordentliga konsekvensanalyser, vilket varken myndigheten gjort eller tydligen tänkt göra. De nya reglerna försämrar uppenbarligen djurskyddet och innebär ett stort hot mot den stora ridskoleverksamheten som genererar totalt 20 miljoner besök varje år, säger Agneta Wulf.

Svenska Ridsportförbundet avser att fortsätta agera i frågan.