AI och tester i hemmet utmanar traditionell lungsjukvård
Artificiell intelligens (AI) och självprovtagning ska kunna spåra utvecklingen av lungsjukdomar över tid och därmed rädda liv. Det är förhoppningen bakom Högskolan i Halmstads nystartade projekt AIR (Artificial Intelligence Radiology). Målet med projektet är att göra vården mer rättvis och tillgänglig, oavsett var patienterna befinner sig.

AIR-projektet, som är ett samarbete mellan olika aktörer i Sverige och Brasilien, fokuserar på två huvudområden. Det första är utvecklingen av en algoritm som ska kunna analysera datortomografibilder (CT röntgen), vilket gör det möjligt att följa hur en lungsjukdom utvecklas över tid. Algoritmen använder sig av AI för att ge radiologer en mer exakt bild av sjukdomens förlopp, något som tidigare har varit svårt att åstadkomma.
– Med hjälp av AI kan vi standardisera bedömningarna och minska den subjektivitet som ofta förekommer när radiologer tolkar bilder. Det innebär att patientens tillstånd kan följas noggrannare och att behandlingsresultat kan utvärderas mer tillförlitligt, säger Fábio Gama, docent i vårdinnovation vid Högskolan i Halmstad.
Blodprov i hemmiljö
Det andra området inom projektet handlar om att underlätta blodprovstagning för patienter som har svårt att ta sig till vårdinrättningar. En ny teknik för självprovtagning ska utvecklas, vilket kommer att göra det möjligt för patienter att ta blodprov i hemmet och skicka det till laboratorier med posten.
–Det här gör det möjligt för fler patienter att få tillgång till avancerad laboratorieanalys utan att behöva resa långa avstånd, förklarar Anna Ohlander, FoU-chef på Capitainer, en av samverkanspartnerna i projektet, och tillägger:
–Det är en lösning som främjar en mer jämlik vård för alla.
Samarbete mellan ledande aktörer
AIR-projektet är ett samarbete mellan flera ledande aktörer inom hälso- och sjukvården i både Brasilien och Sverige. Bland dem finns InRad, radiologiska institutet i Brasilien, Philips Healthcare, en global ledare inom medicinsk bildbehandling och CERTI-stiftelsen, en forskningsenhet inom det brasilianska forskningsinstitutet EMBRAPII. På den svenska sidan finns bland annat Capitainer AB, ett företag som utvecklar användarvänliga självprovtagningstjänster. Projektet finansieras av EMBRAPII och den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.
Projektets resultat förväntas inte enbart stärka hälso- och sjukvården i de deltagande länderna, utan också bidra till den globala utvecklingen inom AI-baserad medicinteknik, med målet att skapa en mer rättvis och tillgänglig vård för alla.
Nyckelord
Kontakter
Fábio GamaDocent i vårdinnovation
Tel:070-262 89 37fabio.gama@hh.seLovisa EssungerKommunikatör
Tel:070-634 09 53lovisa.essunger@hh.seBilder

Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
AI-modell hittar hjärtsviktspatienter i riskzonen16.12.2025 09:01:02 CET | Pressmeddelande
Tiden efter utskrivning är kritisk för många hjärtsviktspatienter, men det är ofta svårt att förutse vilka som riskerar att behöva vård igen. I projektet Heart Failure Readmission Prediction (HaRP) har forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram en AI-modell som ska hjälpa vårdpersonal att fånga upp riskpatienter i tid.
Ny forskning: Vården blir bättre när barnen får säga sitt9.12.2025 09:05:00 CET | Pressmeddelande
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr samtalen, besluten och verktygen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad undersöker hur normkritisk design kan göra det lättare för barn att komma till tals. Resultaten visar att små förändringar i perspektiv och arbetssätt kan få stor betydelse för barns hälsa, trygghet och inflytande.
Grannar över gränsen – så samarbetar samhällen i krigets skugga5.11.2025 10:30:18 CET | Pressmeddelande
När kriget i Ukraina hotar att rita om Europas karta riktar Sara Svensson, docent vid Högskolan i Halmstad, blicken mot gränsregionerna. Hon studerar hur människor klarar vardagen mitt i osäkerhet och oro – och hur lokala samhällen kan bygga motståndskraft när världspolitiken gungar.
De får Högskolans pris för samverkan22.10.2025 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Henrik Barth och Bengt-Göran Rosén tilldelas Högskolan i Halmstads pris för samverkan och innovation 2025. De två professorerna belönas för sitt långsiktiga arbete med att omsätta forskning till konkret samhällsnytta – genom nära samarbete med näringsliv, samhällsaktörer och internationella partner.
Forskning slår hål på myten om varför vi drabbas av stress13.10.2025 08:13:54 CEST | Pressmeddelande
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro. Men en ny avhandling från Högskolan i Halmstad visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation – utan i hur vi skapar mening och balans i vardagen. En viktig nyckel till hälsa är att förstå att det inte bara handlar om vad vi gör, utan också om hur och varför vi gör det.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum