Invigning av multitaskande våtmark

Nu kan du lära dig mer om varför man anlägger våtmarker och vad de är bra för när Uppsala Stift tillsammans med Håbo kommun inviger våtmarken Broby Backar.

Uppsala stift äger 4000 hektar åkermark inom sitt område som sträcker sig genom Uppland, Gästrikland och Hälsingland. Förutom att fungera som uppsamling vid översvämningar anläggs våtmarker för att klimatkompensera för de näringsämnen som åkermarken avger då våtmarker och fosfordammar hindrar och försvårar fosfor från att komma ut i sjöar och hav. Hittills har stiftet skapat 4 våtmarker och fosfordammar och nu är Broby Backar i Håbo kommun nästa våtmark att inviga. 

-Våtmarken blir ett lugnvatten som möjliggör att partiklar som binder fosfor och kväve hinner sjunka till botten istället för att föras vidare ut i sjöar och hav. När man anlägger våtmarker skapas bra miljöer för växt- och djurarter som trivs i och kring våtmarker vilket bidrar till en ökad biologisk mångfald, förklarar Helena Eld, avdelningschef på Uppsala Stift som också betonar att den vattendamm som bildas tillsammans med den grönska som kommer växa upp även blir en estetisk detalj i landskapet.

Halva våtmarksområdet som nu invigs förvaltas av Uppsala stift och den andra halvan ägs av Håbo kommun. Utan samverkan hade inte denna våtmark kunna tillskapas.

Välkommen till invigningen på plats vid Broby Backar!
När?  Torsdag 3 oktober, klockan 15:00
På plats finns Uppsala stift, Håbo kommun och förtroendevald kyrkopolitiker. 

Våtmarken Broby Backar

Uppsala Stift har under 2024, i samarbete med Håbo kommun, anlagt en ny våtmark nedanför Broby backar. Det primära syftet är att fördröja vattnet vid höga flöden, minska översvämningar och rena vattnet från växtnäringsämnen som kväve och fosfor. På så sätt bidrar våtmarken till att förbättra vattenkvaliteten i den nedströms liggande Mälaren.

Det centrala stordiket tar emot vatten från ett 700 ha stort område, mestadels jordbruksmark och bebyggda ytor. Detta medför problem med höga näringshalter och varierande vattenflöden. Marken kring diket är låglänt och svämmar över vid snösmältning och kraftiga regn, vilket gör den svårbrukad för arrendatorerna. Tanken är att våtmarken också ska underlätta brukandet av åkern intill.

Den nya våtmarken gynnar även många växt- och djurarter som trivs i och kring våtmarksmiljöer. Måsar, änder, gäss, svarthakedoppingar och svalor är några fågelarter som gärna utnyttjar våtmarken. Grodor, fiskar, trollsländor och klövvilt är andra arter som också kommer hitta hit.

Våtmarken har en central djupare del som omges av långgrunda stränder. Vattennivåerna i våtmarken kommer att pendla i takt med vattennivåerna i diket. Vid högvatten stiger vattnet upp på de långgrunda ytorna runt djupdelen och vattenspegelns areal ökar till det dubbla. Vid lågvatten är det bara djupdelarna som är vattentäckta. På så sätt kan våtmarken buffra vatten och jämna ut vattenflöden nedströms.

Hela våtmarksområdet kommer betas av fåren som även betar kring Broby backar.