Svagt stämningsläge: Ekonomisk osäkerhet präglar industrin

– Basindustrin är en stor underleverantör till byggindustrin, men även till fordons- och metallindustrin. De snabbt höjda räntorna har medfört en svag ekonomisk utveckling i dessa branscher globalt, vilket slagit hårt på basindustrin, säger Kerstin Hallsten.

Nedgången under 2023 var tvåsiffrig. Data från Statistiska centralbyrån visar tyvärr på ett fortsatt fall fram till juli i år i de flesta delbranscher.

I dag kom Konjunkturinstitutets barometer för september. Den visar på ett ännu sämre och mycket svagt stämningsläge i framför allt fordonsindustrin men även i byggsektorn.

Som väntat försämrades stämningsläget även i basindustrin. I stål- och metallindustrin, liksom i industrin som producerar bland annat cement, kalk, gips, betong, glas och keramik är stämningsläget fortsatt mycket svagt.

Det som drar ned stämningsläget i dessa branscher är att de anser att orderstockarna är för små och att färdigvarulagren är för stora. Inom stålindustrin väntas dessutom produktionen minska under de kommande månaderna.

– Förväntningarna på framtida produktion är också mer dämpade och inom stålindustrin väntas produktionen minska under de kommande månaderna, säger Kerstin Hallsten.

Massa- och pappersindustrin har till skillnad från övriga delar av basindustrin gått bra under 2024 och produktionen har ökat och stämningsläget har varit gott.

Septembersiffrorna visade dock på en tydlig tillbakagång i stämningsläget, drivet av lägre förväntad produktion under de kommande månaderna.  

Överlag förväntas antalet anställda i basindustrin minska.

–  Nästa år är det möjligt att produktionen tar fart givet fortsatta lättnader i penningpolitiken både i Sverige, USA och i euroområdet. Men vi kan konstatera att återhämtningen går oväntat trögt, avslutar Kerstin Hallsten.