Akademiska sjukhuset

Akademiska utsett till årets strokeenhet för andra året i rad

Dela

För andra året i rad utnämns Akademiska sjukhuset till Årets strokeenhet, tillsammans med tre andra sjukhus. Priset för 2023 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård. Akademiska är det enda större sjukhuset och det enda av universitetssjukhusen som får utmärkelsen.

För andra året i rad har Akademiska sjukhuset tilldelats utmärkelsen Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. På bilden syns från vänster: Mia von Euler, registerhållare Riksstroke, Hannele Hjelm, koordinator Riksstroke, Erika Keller, kvalitetsansvarig sjuksköterska Strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset och Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset.
För andra året i rad har Akademiska sjukhuset tilldelats utmärkelsen Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. På bilden syns från vänster: Mia von Euler, registerhållare Riksstroke, Hannele Hjelm, koordinator Riksstroke, Erika Keller, kvalitetsansvarig sjuksköterska Strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset och Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset. Sara Korpela

– Detta är ett kvitto på att vi haft framgång med vårt systematiska arbete med att förbättra strokevården på Akademiska. Idag sker en stor del av strokevården på en dedikerad vårdavdelning inom verksamhetsområde neuro, men sjukhusets strokekedja påbörjas inom ambulanssjukvård och inkluderar ett flertal verksamhetsområden till rehabilitering i hemmet inom geriatrik. Framgången hade inte varit möjlig utan allas gemensamma insatser, säger Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare vid strokeavdelning 85B1 och ordförande för regionens strokeråd.

Även för 2022 tilldelades Akademiska sjukhuset utmärkelsen Årets strokeenhet. Då var det första gången på 12 år som priset tillföll ett universitetssjukhus. Även i år är Akademiska det enda större sjukhuset och det enda universitetssjukhuset som fått utmärkelsen två gånger. Övriga tre sjukhus som tilldelas utmärkelsen för 2023 är Kullbergska sjukhuset, Lindesbergs lasarett och Skaraborgs sjukhus i Lidköping.

– Det känns extra roligt att ett universitetssjukhus som Akademiska får priset eftersom det är svårare att uppfylla alla målnivåerna på större sjukhus med många aktörer i vårdkedjan. En av de viktigaste indikatorerna på god strokevård är strokeenheten som första vårdande enhet, vilket är en stor utmaning vid vårdplatsbrist på stora sjukhus, medan mindre sjukhus kanske endast har en medicinavdelning för alla patienter, oavsett diagnos, framhåller Signild Åsberg.

Akademiska sjukhuset har tidigare haft en styrgrupp för strokevård inom ramen för värdebaserad vård. Idag sker kvalitetsarbetet för strokekedjan inom lokal arbetsgrupp (LAG) för stroke och TIA, som är uppdelad i Rädda Hjärnan-gruppen och strokerådet.

En grundförutsättning för att få priset är god rapportering till kvalitetsregistret Riksstroke, där Akademiska har hög täckningsgrad (90 procent) jämfört med slutenvårdsregistret samt hög svarsfrekvens (93 procent) vid Riksstrokes enkätuppföljning tre månader efter stroke.

FAKTA: Kunskapsstyrning inom stroke
Utöver Programområden på nationell, regional och lokal nivå finns inom stroke:
NAG= Nationell arbetsgrupp
RAG= Regional arbetsgrupp
LAG=Lokal arbetsgrupp

FAKTA: Akademiska sjukhusets resultat inom strokevården 2023 - indikatorer som ligger till grund för utmärkelsen fördelat på ansvariga verksamhetsområden

  • 23 procent av strokepatienterna reperfusionsbehandlades (ambulanssjukvård, anopiva, bild- och funktionsmedicinskt centrum, neuro)
  • 84 procent vårdades, på strokeenhet 85B  om det inte fanns behov av högre vårdnivå (första vårdavdelning inom akutsjukvård, neuro)
  • 96 procent undersöktes enligt NIH strokeskala (akutsjukvård, neuro)
  • 71 procent trombolysbehandlades inom 30 minuter som median,beräknat från ankomst till Akademiska (ambulanssjukvård, bild- och funktionsmediciskt centrum, neuro)
  • 95 procent vårdades vid strokeavdelning någon gång under vårdtid (neuro)
  • 100 procent sväljbedömdes (neuro)

Andel som erhöll adekvat sekundärpreventiv läkemedelsbehandling (neuro)

  • 84 procent blodtrycksbehandling vid stroke
  • 98 procent trombocythämmare vid ischemisk stroke utan förmaksflimmer
  • 88 procent oral antikoagulantia vid ischemisk stroke med förmaksflimmer
  • 88 procent statinbehandling vid ischemisk stroke
  • 81 procent erhöll tidig hemrehabilitering (geriatrik)
  • 89 procent var nöjda med rehabilitering i öppenvård (geriatrik, rehabilitering och smärtcentrum)


TIA-patienter vid Akademiska) under 2023 fördelat på ansvariga verksamhetsområden

76 procent vårdades, på strokeenhet 85 B1 som första vårdavdelning (akutsjukvård, neuro), om det ej fanns behov av högre vårdnivå

Andel som erhöll adekvat sekundärpreventiv läkemedelsbehandling (neuro)

  • 84 procent blodtrycksbehandling vid TIA
  • 100 procent trombocythämmare vid TIA utan förmaksflimmer
  • 95 procent oral antikoagulantia vid TIA med förmaksflimmer
  • 92 procent statinbehandling vid TIA

Kontakter

Signild Åsberg, docent, överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA) inom strokevård, Akademiska sjukhuset;
signild.asberg@akademiska.se
076-496 36 31 eller 018-611 27 53

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Forskning visar: Kontaktsjuksköterska viktigt för återhämtning efter operation av komplexa bråck på aorta21.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den medicinska forskningen på komplex sjukdom i stora kroppspulsådern (aorta) har avancerat snabbt de senaste tio åren, med utveckling av operationsmetod och ökad överlevnad. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar dock att omvårdnaden behöver stärkas för att återhämtningen ska bli optimal. På Akademiska har en ny funktion som kontaktsjuksköterska införts och forskarna efterlyser fler insatser.

Forskningsstudie visar: Inflammation kan förklara magbesvär vid psoriasis20.1.2025 12:34:33 CET | Nyheter

Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet, där patienter från Akademiska sjukhuset deltagit. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom, enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes8.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye