Akademiska sjukhuset

Akademiska utsett till årets strokeenhet för andra året i rad

Dela

För andra året i rad utnämns Akademiska sjukhuset till Årets strokeenhet, tillsammans med tre andra sjukhus. Priset för 2023 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård. Akademiska är det enda större sjukhuset och det enda av universitetssjukhusen som får utmärkelsen.

För andra året i rad har Akademiska sjukhuset tilldelats utmärkelsen Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. På bilden syns från vänster: Mia von Euler, registerhållare Riksstroke, Hannele Hjelm, koordinator Riksstroke, Erika Keller, kvalitetsansvarig sjuksköterska Strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset och Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset.
För andra året i rad har Akademiska sjukhuset tilldelats utmärkelsen Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. På bilden syns från vänster: Mia von Euler, registerhållare Riksstroke, Hannele Hjelm, koordinator Riksstroke, Erika Keller, kvalitetsansvarig sjuksköterska Strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset och Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset. Sara Korpela

– Detta är ett kvitto på att vi haft framgång med vårt systematiska arbete med att förbättra strokevården på Akademiska. Idag sker en stor del av strokevården på en dedikerad vårdavdelning inom verksamhetsområde neuro, men sjukhusets strokekedja påbörjas inom ambulanssjukvård och inkluderar ett flertal verksamhetsområden till rehabilitering i hemmet inom geriatrik. Framgången hade inte varit möjlig utan allas gemensamma insatser, säger Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare vid strokeavdelning 85B1 och ordförande för regionens strokeråd.

Även för 2022 tilldelades Akademiska sjukhuset utmärkelsen Årets strokeenhet. Då var det första gången på 12 år som priset tillföll ett universitetssjukhus. Även i år är Akademiska det enda större sjukhuset och det enda universitetssjukhuset som fått utmärkelsen två gånger. Övriga tre sjukhus som tilldelas utmärkelsen för 2023 är Kullbergska sjukhuset, Lindesbergs lasarett och Skaraborgs sjukhus i Lidköping.

– Det känns extra roligt att ett universitetssjukhus som Akademiska får priset eftersom det är svårare att uppfylla alla målnivåerna på större sjukhus med många aktörer i vårdkedjan. En av de viktigaste indikatorerna på god strokevård är strokeenheten som första vårdande enhet, vilket är en stor utmaning vid vårdplatsbrist på stora sjukhus, medan mindre sjukhus kanske endast har en medicinavdelning för alla patienter, oavsett diagnos, framhåller Signild Åsberg.

Akademiska sjukhuset har tidigare haft en styrgrupp för strokevård inom ramen för värdebaserad vård. Idag sker kvalitetsarbetet för strokekedjan inom lokal arbetsgrupp (LAG) för stroke och TIA, som är uppdelad i Rädda Hjärnan-gruppen och strokerådet.

En grundförutsättning för att få priset är god rapportering till kvalitetsregistret Riksstroke, där Akademiska har hög täckningsgrad (90 procent) jämfört med slutenvårdsregistret samt hög svarsfrekvens (93 procent) vid Riksstrokes enkätuppföljning tre månader efter stroke.

FAKTA: Kunskapsstyrning inom stroke
Utöver Programområden på nationell, regional och lokal nivå finns inom stroke:
NAG= Nationell arbetsgrupp
RAG= Regional arbetsgrupp
LAG=Lokal arbetsgrupp

FAKTA: Akademiska sjukhusets resultat inom strokevården 2023 - indikatorer som ligger till grund för utmärkelsen fördelat på ansvariga verksamhetsområden

  • 23 procent av strokepatienterna reperfusionsbehandlades (ambulanssjukvård, anopiva, BFC, neuro)
  • 84 procent vårdades, på strokeenhet 85B  om det inte fanns behov av högre vårdnivå (första vårdavdelning inom akutsjukvård, neuro)
  • 96 procent undersöktes enligt NIH strokeskala (akutsjukvård, neuro)
  • 71 procent trombolysbehandlades inom 30 minuter som median,beräknat från ankomst till Akademiska (ambulanssjukvård, BFC, neuro)
  • 95 procent vårdades vid strokeavdelning någon gång under vårdtid (neuro)
  • 100 procent sväljbedömdes (neuro)

Andel som erhöll adekvat sekundärpreventiv läkemedelsbehandling (neuro)

  • 84 procent blodtrycksbehandling vid stroke
  • 98 procent trombocythämmare vid ischemisk stroke utan förmaksflimmer
  • 88 procent oral antikoagulantia vid ischemisk stroke med förmaksflimmer
  • 88 procent statinbehandling vid ischemisk stroke
  • 81 procent erhöll tidig hemrehabilitering (geriatrik)
  • 89 procent var nöjda med rehabilitering i öppenvård (geriatrik, rehabilitering och smärtcentrum)


TIA-patienter vid Akademiska) under 2023 fördelat på ansvariga verksamhetsområden

76 procent vårdades, på strokeenhet 85 B1 som första vårdavdelning (akutsjukvård, neuro), om det ej fanns behov av högre vårdnivå

Andel som erhöll adekvat sekundärpreventiv läkemedelsbehandling (neuro)

  • 84 procent blodtrycksbehandling vid TIA
  • 100 procent trombocythämmare vid TIA utan förmaksflimmer
  • 95 procent oral antikoagulantia vid TIA med förmaksflimmer
  • 92 procent statinbehandling vid TIA

Kontakter

Signild Åsberg, docent, överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare inom strokevård, Akademiska sjukhuset;
signild.asberg@akademiska.se
076-496 36 31 eller 018-611 27 53

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever20.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att minska risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation5.9.2024 07:57:17 CEST | Pressmeddelande

Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye