Akademiska sjukhuset

Ny cyklotron lyfts in på Akademiska

Dela

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. Tekniken förutsätter tillgång till radioaktiva spårämnen med kort halveringstid. Idag lyfts en ny cyklotron (partikelaccelerator) in på Akademiska sjukhuset; ett led i moderniseringen av PET-centrum. De nya lokalerna inrymmer även ett renrum för tillverkning av spårämnen och verksamheten startar i juni nästa år.

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. Tekniken förutsätter tillgång till radioaktiva spårämnen med kort halveringstid. Idag lyfts en ny cyklotron (partikelaccelerator) in på Akademiska sjukhuset.
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. Tekniken förutsätter tillgång till radioaktiva spårämnen med kort halveringstid. Idag lyfts en ny cyklotron (partikelaccelerator) in på Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset

– Den nya cyklotronen är ett viktigt steg i moderniseringen av PET-centrum på Akademiska sjukhuset. Den nuvarande cyklotronen togs i bruk 1991 och behöver bytas ut. Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av behandling, inte minst inom cancerområdet. Dessutom pågår avancerad forskning inom PET för utveckling av ny diagnostik och behandling, säger Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet.

Startskottet för sjukhusets nya PET-centrum gick i juni 2021 då man startade byggandet av ett hus i betong för den nya cyklotronen. Den 15 oktober lyfts den 20 ton tunga maskinen på plats. Byggnaden kommer även att rymma ett radiokemilaboratorium för framställning av radioaktiva spårämnen och beräknas tas i bruk i juni 2025


– På 30 år har PET/CT-diagnostik gått från exklusiv forskning till klinisk rutin. I år räknar vi med att göra cirka 7 000 undersökningar och efterfrågan beräknas öka med fem procent årligen. Drygt 60 procent av patienterna remitteras hit från andra regioner. Förutom klinisk diagnostik bedriver PET-Centrum mycket forskning kring ny cancerdiagnostik, men även inom neurologiska, inflammatoriska och metabola sjukdomar. Många undersökningar som görs idag har sitt ursprung i preklinisk forskning. Ett sådant område är onkologisk endokrinologi där Akademiska har ett center of excellence, säger Gunnar Antoni.

En cyklotron är en partikelaccelerator som använder elektromagnetiska fält för att ge partiklar höga energier vilket behövs för att producera radioaktiva isotoper för tillverkning av radioaktiva läkemedel. Dessa används sedan för att med hjälp av en PET-kamera diagnostiseras sjukdomar och studera effekten av olika behandlingar. Den nuvarande cyklotronen på Akademiska togs i bruk 1991 och behöver nu bytas ut.

PET/CT-undersökningar görs främst för diagnostik, stadieindelning och för att följa upp effekten av cancerbehandling, men tekniken används också i stor utsträckning inom neurologi (t ex Parkinsons sjukdom), kardiologi och ortopedi samt för att kartlägga inflammatoriska processer i kroppen.

En PET-undersökning innebär att radioaktiva spårämnen förs in i kroppen. Bilderna från kameran visar vad som händer i vävnaden, till exempel att cancerceller delar sig. Detta kombineras oftast med datortomografi (CT).

– Vid cancersjukdomar är fördelen säkrare diagnos och att man snabbare hittar rätt behandling. CT-bilderna visar en tumörs placering med stor detaljskärpa medan PET-undersökningen ger information om tumörens ämnesomsättning, något som indikerar hur elakartad sjukdomen är vilket styr hur aggressiv behandling patienten får, förklarar Gunnar Antoni och fortsätter:

– Studier visar att upp till 30 procent av alla undersökningar av cancerpatienter som görs med kombinerad PET/CT leder till att behandlingen ändras. Detta på grund av att läkarna får en bättre bild av sjukdomen.

 

FAKTA: PET-centrum vid Akademiska sjukhuset

  • 1991 togs den första cyklotronen i drift. Sedan dess har Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset utvecklat ett stort antal nya spårämnen för PET-undersökningar och utvärderat dem i prekliniska och kliniska studier/valideringar.
  • 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att uppgradera PET-kamerorna vilket innebär att kamerorna fick 50 procent ökad känslighet och att patienterna exponeras för lägre stråldos och kortare undersökningstid.
  • Antalet PET/CT-undersökningar har ökat påtagligt sedan Akademiska sjukhuset tog över PET-Centrum i november 2010. I år räknar man med cirka 7 000 undersökningar, och framöver spås en femprocentig ökning per år.
  • PET/CT ingår i allt fler vårdprogram inom Sjukvårdsregion Mellansverige vilket har bidragit till den ökade efterfrågan av sådana undersökningar på Akademiska.
  • Tillsammans med nuklearmedicin disponerar PET-centrum fyra PET/CT-kameror och en PET/MR-kamera som främst används i forskningssyfte.

PET-verksamhet med cyklotron finns även på Norrlands universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund. Örebro universitetssjukhus är snart i gång med PET-verksamhet.

Nyckelord

Kontakter

Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet, tel: 070-548 03 05, e-post: gunnar.antoni@akademiska.se

Bilder

Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum vid Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet
Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum vid Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet
Staffan Claesson Får användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tidig operation av prostatacancer förlängde livet10.10.2024 08:38:54 CEST | Nyheter

Överlevnaden för män som drabbats av prostatacancer och fått hela prostatakörteln bortopererad direkt efter att tumören upptäckts, ökade med 17 procentenheter jämfört med dem som behandlades först när tumören gav symptom. Dessutom levde männen i genomsnitt drygt två år längre. Det framkommer i slutresultaten av en 30 år lång skandinavisk studie ledd från Uppsala universitet, som publiceras i New England Journal of Medicine.

Akademiska utsett till årets strokeenhet för andra året i rad4.10.2024 11:47:58 CEST | Pressmeddelande

För andra året i rad utnämns Akademiska sjukhuset till Årets strokeenhet, tillsammans med tre andra sjukhus. Priset för 2023 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård. Akademiska är det enda större sjukhuset och det enda av universitetssjukhusen som får utmärkelsen.

Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever20.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att minska risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye