Akademiska sjukhuset

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden

Dela

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Patienter med KOL som har återkommande problem med sjunkande syrehalt, så kallad kronisk hypoxemi, behöver bara syrgasbehandling 15 timmar i stället för ett dygn eller mer som tidigare rekommenderats. Det framgår av en studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat.  Detta betyder en ökad frihet eftersom patienterna kan vara utan syrgasbehandling nio timmar av dygnet.
Patienter med KOL som har återkommande problem med sjunkande syrehalt, så kallad kronisk hypoxemi, behöver bara syrgasbehandling 15 timmar i stället för ett dygn eller mer som tidigare rekommenderats. Det framgår av en studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Detta betyder en ökad frihet eftersom patienterna kan vara utan syrgasbehandling nio timmar av dygnet. Johnér bildbyrå

Tidigare har det rekommenderats att KOL-patienter med svår, kronisk hypoxemi ska behandlas med långvarig syrgasbehandling dygnet runt. Vår studie visar att det räcker med 15 timmar per dag. Det här betyder en ökad frihet för våra patienter som behandlas med syrgas under lång tid eftersom de nu kan vara utan syrgasbehandling nio timmar av dygnet, säger Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I Sverige har 400 000-700 000 personer kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Omkring 3 000 personer dör årligen i sjukdomen och dödligheten ökar, främst för kvinnor. Symtomen vid sjukdomen kan påminna om astma, men de kommer långsammare, ofta under många år. Den som drabbas får svårare att andas och orkar mindre än tidigare. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka eftersom många kopplar sina andningssvårigheter till dålig kondition eller naturligt åldrande.

Den aktuella multicenterstudien, som publicerats i den ansedda medicinska tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM) pågick 2018-2022. Det är en registerbaserad, randomiserad och kontrollerad studie där forskarna inkluderat totalt 241 patienter från hela Sverige med kronisk, svår hypoxemi i vila. Patienterna slumpades in i två grupper för att påbörja långvarig syrgasbehandling i ett dygn eller 15 timmar per dag.

Kronisk hypoxi innebär att syrebristen är permanent och att syretrycket i arteriellt blod (ett mått på hur väl syre kan förflytta sig från lungorna till blodet) är konstant lågt. I Sverige är KOL den vanligaste orsaken till kronisk hypoxi, men det uppkommer även i senare stadier av till exempel lungcancer, lungfibros och lungemboli, förklarar Christer Janson och fortsätter:

Vid ettårsuppföljningen såg vi att risken för sjukhusvistelse eller död inte var lägre i 24-timmarsgruppen än i gruppen som fått syrgasbehandling 15 timmar per dygn. Förekomsten av sjukhusvistelse skilde sig inte nämnvärt åt mellan grupperna, inte heller biverkningar eller död oberoende av orsak. Ingen patient gick förlorad under uppföljningen.

Nyckelord

Kontakter

Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
christer.janson@medsci.uu.se, 073-866 06 97

Bilder

Christer Jansson, överläkare och professor inom astma och allergi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Christer Jansson, överläkare och professor inom astma och allergi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Privat
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes8.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.

Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye