IKEM: Pausa införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning

Syftet med att införa flödesbaserad kapacitetsberäkning är enligt myndigheten Svenska Kraftnät att öka överföringskapaciteten mellan områden, att möjliggöra en mer flexibel användning av nätet och att den enligt EU-regelverken är mer effektiv än ”metod för kapacitetsberäkning för den långsiktiga tidsramen”. Skäl som samtliga aktörer stöttar och ställer sig bakom.

Kritiken handlar om tajmingen, metodvalet, förankringen och avsaknaden av konsekvensanalys. Testresultat visar att elpriserna med den nya modellen ökar i hela Sverige, förutom i elprisområde 4. Testerna berättar dock endast hur det såg ut när dessa genomfördes, inte hur modellen rent faktiskt kommer att slå.

– Det finns ingen tvekan om att överföringskapaciteten behöver öka, det var själva grunden för hela debatten kring Hansa-kabeln också. Problemet är att Svenska Kraftnät med regeringen i ryggen avser införa en modell som kan chockhöja elpriserna i tre av fyra elprisområden. För den elintensiva industrin, som inte bjudits in till en bredare dialog kring effekterna, kan kostnaderna uppgå till miljonbelopp, säger Malin Johansson, energiexpert, IKEM.

Ebba Busch svarar IKEM och andra kritiker till införandet i Dagens Industri: ”vi kommer att ge ett nytt uppdrag till Svenska kraftnät att utvärdera, förslagsvis om ett år, effekten i jämförelse med befintligt system. Blir inte det här bra för Sverige, tro mig, då kommer det att bli bråk”.

– IKEM uppskattar att regeringen är villig att utvärdera införandet, men vi ser hellre att man tänker efter före. Det behövs ett omedelbart regeringsbeslut om att pausa införandet till dess att frågor retts ut och tajmingen är bättre, säger Malin Johansson, energiexpert, IKEM.

IKEM:s fem frågor till Svenska Kraftnät och regeringen:

1. Modellen är inget ”skall-krav” från EU, så vilka andra modeller har testats och utvärderats? Har någon av dessa modeller haft ett bättre utfall för svenska elanvändare jämfört med flödesbaserad kapacitetsberäkning?

2. Varför inte utveckla dagens elhandelsmodell för ökad överföringskapacitet?

3. Vilka är de samtliga faktorerna som påverkar om elpriserna stiger eller sjunker i ett elområde med den nya modellen?

4. Varför är det så bråttom med införandet att vi inte kan invänta översynen av elområdesindelningen?

5. Finns det bättre lämpade tillfällen att byta elhandelsmodell?