Ny statistik från DIK visar på stor brist på teckenspråkstolkar
Ny statistik som fackförbundet DIK sammanställt visar att över 4 500 tolkuppdrag för döva och hörselskadade inte kunde tillsättas förra året på grund av brist på teckenspråkstolkar. Bristen får stora konsekvenser för de människor som står utan tolk och deras möjlighet att delta i samhället och påverkar tolkarnas arbetsmiljö. DIK varnar för att bristen kan komma att förvärras om inte fler utbildas och mer resurser avsätts till tolktjänsten.
Regionerna är skyldiga att erbjuda tolkservice i vardagslivet till den som är döv, dövblind eller hörselskadad. Det kan handla om alltifrån vårdbesök och myndighetskontakter till föräldramöten, fritidsaktiviteter eller begravningar. Enligt statistik som DIK samlat in från regionernas tolkcentraler kunde fler än 4 500 uppdrag inte tillsättas under 2023 på grund av att det saknas tolkar. På riksnivå innebär det att cirka 4 procent av de uppdrag som beställts har ställts in på grund av tolkbrist.
– Tolkanvändare stod utan tolk vid fler än 4 500 tillfällen förra året. Det är ett anmärkningsvärt underbetyg för samhället. Tolktjänsten är kraftigt underfinansierad och eftersom ansvaret är splittrat mellan olika aktörer finns det stora skillnader runt om i landet. För att vända utvecklingen kräver DIK att statsbidraget till regionerna för vardagstolkning ska höjas och att huvudmannaskapet ska läggas hos staten så att tolktjänsten blir sammanhållen och likvärdig, säger Anna Troberg, ordförande i DIK.
Stora regionala skillnader
Statistiken som DIK samlat in från tolkcentralerna visar samtidigt att det finns stora regionala skillnader, där vissa regioner har en brist på endast 1 procent (Gävleborg och Halland) medan andra inte har kunnat tillsätta en tolk till nästan 8 procent av beställningarna (Västra Götaland). Statistik från utbildningarna visar också att endast 23 teckenspråks- och dövblindtolkar och 15 skrivtolkar examinerades under 2023. Då antalet studenter är få samtidigt som pensionsavgångar väntas är risken stor att bristen kommer att förvärras.
Bristen på tolkar och resurser påverkar också arbetsmiljön. Enligt en enkät bland DIK:s medlemmar upplever 75 procent av teckenspråkstolkarna att kraven i arbetet har ökat över tid. Många upplever en press att hinna med så många uppdrag som möjligt, att ta uppdrag som inte matchar ens kompetens och att det inte finns tid att förbereda sig inför och återhämta sig efter uppdrag. Så många som 43 procent av de tolkar som svarat på enkäten funderar på att byta yrke och det vanligaste skälet är dåliga villkor och löner.
– Läget för tolktjänsten är akut. Många av oss teckenspråkstolkar vänder ut och in på oss själva för att täcka upp för resursbristen och många väljer att lämna yrket. För att fler ska söka sig till yrket och välja att stanna kvar måste arbetsmiljön och lönerna förbättras. Annars är risken stor att ännu fler människor kommer att stå utan tolk när de ska opereras, få avgörande information om sig själva eller sina barn, eller gå på en jobbintervju, säger Louise Bäckström, teckenspråks- och dövblindtolk.
Utvald statistik från DIK:s undersökningar
Tolkbristen i regionerna:
-
Av de 112 917 uppdrag som beställts under 2023 har 4 526 stycken inte kunnat tillsättas på grund av brist på tolk. Det motsvarar 4 procent av alla beställda uppdrag.
-
Det finns stora variationer mellan regionerna. Den högsta bristen finns i Västra Götaland (7,9 %) och den lägsta i Gävleborg (0,9 %).
-
Totalt har 84 146 tolkuppdrag och 200 851 tolktimmar genomförts under 2023.
Not: 20 av landets 21 tolkcentraler har bidragit med statistik över tolkuppdragen under 2023. Siffror saknas för tolkcentralen i region Jämtland/Härjedalen. Alla tolkmetoder ingår i statistiken, dvs teckenspråkstolkning som utgör den största andelen, samt dövblindtolkning och skrivtolkning eller TSS-tolkning.
Se detaljerad statistik för regionerna och utbildningarna här
Antal som påbörjat och examinerats från utbildningarna:
-
Antal som examinerats inom utbildningarna under 2023:
-Teckenspråks- och dövblindtolkning: 23
-Skrivtolkning: 15
-
Antal som påbörjat utbildningarna under 2024:
-Teckenspråks- och dövblindtolkning: 34
-Skrivtolkning: 14
-
Genomströmningen på utbildningarna i teckenspråks- och dövblindtolkning ligger i snitt på 42 procent. Det innebär att ca 14 av de 34 studenter som påbörjat utbildningen under 2024 beräknas fullfölja den.
Not: Samtliga lärosäten som har utbildningar inom området har bidragit med statistik, dvs Stockholms universitet, Västanviks folkhögskola, Fellingsbro folkhögskola och Södertörns folkhögskola.
Arbetsmiljö och arbetsvillkor:
-
75 procent av teckenspråks- och dövblindtolkarna upplever att kraven i arbetet har ökat över tid.
-
43 procent av teckenspråks- och dövblindtolkarna har under de senaste två åren bytt eller funderat på att byta yrke. Det vanligaste skälet är dåliga villkor och löner.
-
Genomsnittslönen för en utbildad teckenspråks- och dövblindtolk är 34 900 kronor. Snittlönen är så låg att utbildningen, som är 3–4 år lång, inte betalar sig ekonomiskt.
Not: Siffrorna är hämtade från DIK:s rapport ” Språkbransch i förändring” som släpptes i september 2024 och som baseras på en enkät som genomfördes under våren 2024.
DIK kräver:
DIK ställer fyra krav för att tolkarna ska få bättre villkor så att fler söker sig till yrket och väljer att stanna kvar. I slutändan är det också en fråga om demokrati att alla tolkanvändare får den vardagstolkning de har rätt till.
-
Att statsbidraget till regionerna för tolktjänst till vardagstolkning höjs kraftigt.
-
Att huvudmannaskapet läggs hos staten så att tolktjänsten blir sammanhållen och likvärdig.
-
Högre krav på kollektivavtal, arbetsvillkor, förberedelsetid och kompetensutveckling i offentlig upphandling av tolktjänster.
-
Mer resurser till grundutbildning och fortbildning så att utbildningarna kan stärkas på både universitet och folkhögskolor.
Nyckelord
Kontakter
Agnes KullenmarkPressansvarig
Tel:08-480 040 10agnes.kullenmark@dik.seDokument
Om oss
DIK är facket för alla som arbetar eller studerar inom kultur, kommunikation och kreativ sektor. DIK har cirka 20 000 medlemmar runt om i landet och ingår i Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. DIK är partipolitiskt obundet.
Följ DIK
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från DIK
Det här är fackförbundet DIK:s nya styrelse16.11.2024 16:02:11 CET | Pressmeddelande
På DIK:s kongress fastslogs i dag vad DIK ska arbeta med under de kommande tre åren. Kongressen valde en ny förbundsstyrelse och gav Anna Troberg fortsatt förtroende som ordförande i förbundet. DIK skärpte också visionen om en generell arbetstidsförkortning till 30 timmars arbetsvecka.
Ny rapport om de svenska arkiven: information och kulturarv riskerar att gå förlorat12.11.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny rapport från fackförbundet DIK visar att de svenska arkiven inte har tillräckliga resurser och förutsättningar för att kunna genomföra sina samhällsviktiga uppdrag att bevara, vårda och skydda information och kulturarv fullt ut. Bara 12 procent av arkivarierna anser att verksamheten har tillräckliga resurser och fler än var fjärde saknar kunskap om vad som förväntas vid kris eller krig.
Språkbranschen påverkas kraftigt av AI – ny rapport från DIK24.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
I en ny enkät från fackförbundet DIK svarar sex av tio i språkbranschen att deras arbetsuppgifter har förändrats av AI. Var tredje egenföretagare upplever att AI-utvecklingen har gjort det svårare för dem att få uppdrag och 46 procent avöversättarna uppger att ersättningarna för deras arbete har blivit lägre. DIK uppmanar branschen att använda AI ansvarsfullt och se till att texter och översättningar fortsätter hålla hög kvalitet.
Sämre akademisk frihet för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap4.6.2024 06:01:00 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att forskare inom samhällsvetenskap och humaniora i högre grad än andra ämnesområden upplever att deras akademiska frihet är utmanad. Konsekvenserna är stora – forskarna byter forskningsfokus och undviker ämnen som kan uppfattas som kontroversiella. Fackförbundet DIK ser stora risker för det öppna demokratiska samhället och samtalet.
Anmälningsplikt - vad innebär det i praktiken?22.5.2024 06:01:00 CEST | Pressmeddelande
Vad skulle anmälningsplikten innebära i praktiken? Välkomna till ett seminarium i Riksdagen den 29 maj med syfte att vrida och vända på den lagstiftning som nu utreds. Under en förmiddag i riksdagens andrakammarsal kommer politiker, civilsamhälle, fackförbund och internationella gäster vrida och vända på anmälningsplikten och dess påverkan på samhället, professionerna och tilliten till våra myndigheter.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum