Akademiska sjukhuset

33 kvinnor fick livmodern bortopererad efter felaktig diagnos

Dela

Akademiska sjukhuset har vid en uppföljande granskning hittat 33 fall under 2023 och 2024 där kvinnor på felaktiga grunder har fått sin livmoder bortopererad. Kvinnorna hade efter provtagning fått besked om att de hade cellförändringar som är ett förstadium till livmodercancer, och därför rekommenderats operation. Men diagnosen visade sig i efterhand vara felaktig. Någon operation hade inte behövts.

– Vi beklagar djupt det som hänt. Att ta bort livmodern är ett stort ingrepp, med stora och oåterkalleliga konsekvenser. Det borde inte kunna hända, och ändå hände det och vi ber om ursäkt till de kvinnor som drabbats av detta. De har vårt fulla stöd, säger Johan Lugnegård, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset.

De patienter som har fått felaktiga diagnoser har kontaktats via telefon och brev. De kommer att erbjudas återbesök och informeras om möjligheterna att söka ekonomisk ersättning genom patientförsäkringen.

Kvinnorna hade diagnostiserats med EIN, Endometrial intraepithelial neoplasi, som är ett förstadium till livmodercancer. Den rekommenderade behandlingen är hysterektomi, att livmodern, och i många fall även äggstockarna, opereras bort. Det har nu visat sig att den diagnos som ställdes utifrån vävnadsprov var felaktig.

Sjukhuset tog initiativ till en egen granskning efter att kvinnosjukvården hade noterat en oförklarad ökning av antalet EIN-diagnoser. Man hade också uppmärksammat enstaka fall där livmodern som togs ut vid operationen inte hade sådana förändringar att ett ingrepp var motiverat.

Med hjälp av specialister från andra laboratorier har Akademiska sjukhuset på nytt tittat på och bedömt de prov som legat till grund för beslut om operation. Utredningen visar att det har skett en systematisk överdiagnostisering. Under perioden 2023 till och med april 2024 har 33 kvinnor från Uppsala län i åldrarna 38-85 år på felaktig grund fått sin livmoder bortopererad.

– Det handlar ytterst om subjektiva bedömningar men Akademiska sjukhuset sticker ut i en nationell jämförelse. Vi har varit för strikta i våra bedömningar, oftare fällt än friat, vilket har lett till en överdiagnostik. Så här stora skillnader ska det inte vara och det är en brist i vår kvalitetssäkring, säger Tommie Olofsson, verksamhetschef vid Akademiska laboratoriet.

Akademiska sjukhusets bedömning är att avvikelsen endast har funnits under perioden 2023 till april 2024 och att prov som tagits tidigare eller senare har bedömts på ett korrekt sätt och enligt samma kriterier som i övriga Sverige.

För att säkerställa diagnostiken kommer Akademiska även att följa upp prover från tidigare år. Om man hittar något avvikande kommer patienter att kontaktas.

– Vi förstår att det här väcker oro inte bara hos de drabbade patienterna, utan även hos andra som tidigare fått EIN-diagnos och undrar om samma sak kan ha hänt dem, att de opererats på felaktiga grunder. De är välkomna att höra av sig till oss med sina frågor, säger Gudlaug Sverrisdottir, verksamhetschef för kvinnosjukvården.

Akademiska sjukhuset förbereder en anmälan Lex Maria-anmälan om det inträffade. Åtgärder har också vidtagits för att ett liknande fel inte ska kunna uppstå. Sjukhuset har säkerställt sin medverkan i det nationella nätverk, där patologer från olika laboratorier jämför olika fall i syfte att få en enhetlig bedömning.

Kvinnosjukvården kommer fram till den 25 oktober att bemanna en särskild telefon för patienter som har frågor med anledning av det inträffade. Telefonen nås via Region Uppsalas växel, tel 018-611 00 00

Nyckelord

Kontakter

Johan Lugnegård, chefsläkare; johan.lugnegard@akademiska.se

Tommie Olofsson, verksamhetschef Akademiska laboratoriet; tommie.olofsson@akademiska.se

Gudlaug Sverrisdottir, verksamhetschef kvinnosjukvården; gudlaug.sverrisdottir@akademiska.se

Mediekontakter hänvisas till: press@regionuppsala.se

Bilder

Chefsläkare Akademiska sjukhuset
Chefsläkare Akademiska sjukhuset
Staffan Claesson Bilden får endast användas i media.
Ladda ned bild
Gudlaug Sverrisdottir, verksamhetschef kvinnosjukvård, Akademiska sjukhuset
Gudlaug Sverrisdottir, verksamhetschef kvinnosjukvård, Akademiska sjukhuset
Staffan Claesson Bilden får användas i media.
Ladda ned bild
Tommie Olofsson, verksamhetschef Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset
Tommie Olofsson, verksamhetschef Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset
Staffan Claesson Bilden får användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Forskning på långvarig smärta internationellt prisad11.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye