Uganda: Kriminalisering krymper hbtq-personers utrymme på nätet

Rapporten, Everybody Here Is Having Two Lives and Phones: The Devastating Impact of Criminalization On Digital Spaces for LGBTQ People in Uganda, beskriver utbredda mönster av könsbaserat våld som möjliggörs med hjälp av teknik (TfGBV) mot hbtq-personer i Uganda. Rapporten dokumenterar fall av doxing (att offentligt avslöja privat eller personlig information om en person utan dennes samtycke) outing (att utan medgivande offentliggöra någon annans persons sexuella identitet), hot om våld, utpressning, imitation, hackerattacker och desinformation. Detta är metoder som bidrar till att ytterligare marginalisera hbtq-personer, framförallt dem från missgynnade socioekonomiska grupper.

Den extremt repressiva anti-homosexualitet-lagen (Anti-Homosexuality Act, AHA) som antogs 2023, har skapat ett klimat som främjat straffrihet för attacker mot hbtq-personer. Samtidigt har lagen försvårat för hbtq-personer och organisationer att vara öppen och interagera med andra personer online.

– Vår utredning visar att hbtq-personer och organisationer, som trots den repressiva lagen fortsatt sin närvaro online, har mötts av samma stigmatisering, våld och diskriminering på nätet som de möter i offenligheten, säger Shreshtha Das, Amnesty Internationals utredare på hbtq-personer rättigheter.

– Nätbaserat våld mot hbtq-personer har förödande konsekvenser för hbtq-personer, eftersom det som sker online kan få allvarliga konsekvenser, inklusive godtyckliga arresteringar, tortyr och annan illabehandling, misshandel, tvångsförflyttningar, uppsägning från arbetet, våld, samt stress, ångest och depression, säger Shreshtha Das.

Till den här rapporten har Amnesty genomfört uredningar i sex städer och närliggande områden i Uganda, inklusive 64 intervjuer med hbtq-personer och organisationer. Utredningen visar på ett utbrett våld och belyser inte bara myndigheters misslyckande med att förhindra eller ta itu med dessa övergrepp, utan också deras aktiva roll i att uppmuntra och tolerera detta, vilket ytterligare utsätter hbtq-personer för allvarliga människorättskränkningar.

En “häxjakt”
Hbtq-personer och organisationer i Uganda förlitar sig på digitala plattformar för att söka kontakt och interagera med hbtq-communityn, dela information om sexuelll hälsa och skydda sina rättigheter.

Nätbaserat våld mot hbtq-personer har dock kraftigt begränsat möjligheterna för hbtq-personer att få tillgång till, kommunicera och samlas i digitala utrymmen, samtidigt som det har hindrat många organisationers uppsökande arbete. De som tillhandahåller hälso- och sjukvård till marginaliserade grupper har tvingats undvika att annonsera sina tjänster på nätet, av rädsla för att myndigheterna godtyckligt ska kunna dra in deras tillstånd med hjälp av falska anklagelser om att ”främja homosexualitet”.

– Istället för att anta en policy för att bekämpa nätbaserat våld mot hbtq-personer har de ugandiska myndigheterna slagit ner på människorättsförsvarare och organisationer och infört diskriminerande restriktioner för deras arbete. Deras agerande liknar en häxjakt på dem som uppfattas ”främja homosexualitet”, vilket begränsar yttrandefriheten och föreningsfriheten, säger Marco Perolini, Amnestys policyrådgivare för civilsamhället.

Rapporten dokumenterar flera fall där poliser hotat frihetsberöva hbtq-personer om polisen inte tillåts beslagta teknik eller data om deras närvaro online. Dessutom har både polis och privatpersoner använt sociala medier för att söka kontakt med hbtq-personer, för att sedan utsätta dem för fysiskt våld och utpressning.

Amnestys utredning visar att utpressning är det som förekommer mest mot hbtq-personer på nätet. Dessutom har både polisen och privatpersoner avslöjat hbtq-personers sexuella identitet online och därmed utsatt dem för risken för kränkningar, hot, fysiskt våld, tvångsvräkningar från sina bostäder och att de blir uppsagda från sitt arbete.

Rapporten pekar även på en utbredd användning av nedsättande och kränkande språk online mot hbtq-personer, liksom desinformationskampanjer som framställer hbtq-personer på ett negativt sätt med risk för att de ska utsättas för fara. Bland annat genom att utmåla hbtq-personer som ”sexuella rovdjur”. Det handlar om stereotypa bilder av hbtq-personer och leder till känslomässigt lidande, social utfrysning, ekonomiska svårigheter och i vissa fall fysiskt våld.

– I vår rapport kan vi konstatera att digitala utrymmen, som är så viktiga för hbtq-personer i Uganda, ofta inte är säkrare än offentliga utrymmen, eftersom man utsätts för diskriminering och våld såväl online som offline, säger Roland Ebole, Amnestys utredare på Uganda.

Fördomsfulla lagar förvärrar homofobi och transfobi
Våld mot hbtq-personer är vanligt förekommande i Uganda, men dess utbredning och allvarlighetsgrad har ökat kraftigt sedan AHA-lagen antogs 2023.

Samtliga intervjupersoner, som intervjuats för den här rapporten, berättade för Amnesty att de inte skulle anmäla nätbaserat våld till polisen på grund av rädsla för att deras sexuella identitet skulle bli avslöjad, eller risken för att bli utpressad eller frihetsberövad. I de få fall då hbtq-personer har anmält nätbaserat våld till polisen så har polisen underlåtit att vidta några åtgärder och istället utsatt dem för ytterligare förnedring.

Hbtq-personer och organisationer berättade även för Amnesty att det fortfarande var svårt att rapportera fall av könsbaserat våld på sociala medier. Oftast visste de inte hur de skulle gå tillväga om de önskade rapportera övergrepp. Trots sociala medieplattformars policyer för att hantera könsbaserat våld online finns det problem med innehållsmoderering, särskilt på andra lokala språk än engelska, språk som talas i stor utsträckning i Uganda.

Av alla de som Amnesty kontaktat för den här rapporten, inklusive olika myndigheter i Uganda, organisationer och sociala medieföretag (Meta, TikTok och X), var det bara Meta och TikTok som svarade.

– Ugandas parlament måste omedelbart upphäva AHA-lagen från 2023, samt andra lagar som kriminaliserar handlingar och beteenden som har en oproportionerlig inverkan på hbtq-personer. Myndigheter måste även inrätta en oberoende mekanism för att genomföra effektiva, snabba, opartiska och oberoende utredningar av anklagelser om könsbaserat våld mot hbtq-personer och andra brott mot mänskliga rättigheter som begåtts mot hbtq-personer, säger Shreshtha Das.