Ny PET-tracer ska ge mer träffsäker diagnostik vid binjurebarkscancer
24.10.2024 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Cancer i binjurebarken är en sällsynt och aggressivt växande tumör som drabbar minst 30 patienter i Sverige årligen. På Akademiska sjukhuset har man utvecklat en ny spårsubstans (tracer), som tillsammans med sjukhusets avancerade PET-kameror ska göra diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer mer träffsäker.

– Cancer i binjurebarken är en allvarlig sjukdom med snabb tillväxttakt som ofta diagnostiseras i ett avancerat stadium. Därför är det angeläget att utveckla och förbättra diagnostiken och uppföljning av behandling för berörda patienter, säger Adam Edholm, läkare på kliniken för onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset.
Sedan 2023 har man inom ramen för en klinisk studie med PET-kamera undersökt 12 patienter med binjurebarkscancer med den nya tracern (CETO). Tekniken används redan kliniskt och har ersatt en äldre tracer. Hittills har ett trettiotal patienter genomgått sådan undersökning på Akademiska sjukhuset som är europeiskt Center of Excellence för binjuretumörer enligt organisationen ENSAT. Sedan 2023 är Akademiska även är ett av fyra universitetssjukhus med ansvar för avancerade binjuretumörer inom ramen förnationell högspecialiserad vård, NHV.
– En stor fördel med den nya tracern är att den har längre halveringstid (110 minuter) vilket gör det betydligt mindre kritiskt med tidspassningen för att koordinera undersökningarna för flera patienter. Med den äldre tracern, som har 20 minuters halveringstid, kunde det förutom den mer kritiska tidsaspekten ibland vara svårt att utskilja tumörer i eller nära levern på grund av högt naturligt upptag i levercellerna, vilket försvårar bildtolkningen. Den nya tracern tas däremot nästan inte alls upp i levern, förklarar han.
Binjurebarkscancer, så kallad adrenokortikal cancer (ACC), är en sällsynt och aggressivt växande tumör med ursprung i binjuren, som är en hormonproducerande körtel. Binjuren producerar bland annat steroidhormoner som reglerar en rad viktiga processer i kroppen.
– Vissa patienter med binjurebarkscancer har en överproduktion av steroidhormoner, något som kan ge allvarliga symptom. Bland steroidhormonerna finns bland annat stresshormonet kortisol men även könshormoner och blodtrycksreglerande hormoner, berättar Adam Edholm.
För att ställa diagnos vid misstänkt binjurebarkscancer används radioaktiva spårsubstanser (PET-tracers). Dessa avger en svag strålning som kan detekteras i PET-kameran och förvandlas till bilder för att kartlägga tumörutbredning och spridning till andra organ och vävnader. Den nya PET-tracern är utvecklad för att tas upp i tumörer i binjurebarken och används främst vid diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer.
I en pågående studie på binjurebarkscancer, PROGRESS-ACC, jämför forskarna bland annat den nya PET- tracern med en annan vanlig PET-tracer så kallad FDG, som inte är specifikt riktad mot binjurebarken utan istället tas upp av särskilt snabbväxande celler, med hög omsättning av socker, såsom de flesta typer av cancerceller.
– Genom att göra dubbla PET-undersökningar med både CETO och FDG, och samtidigt ta prover från tumören hoppas vi få ny kunskap både om sjukdomen och dess prognos, avrundar Adam Edholm.
FAKTA: Binjurebarkscancer
- En sällsynt och aggressivt växande tumör som utgår från celler i binjurebarken. Sjukdomen drabbar 1–2 patienter per miljon invånare och år. Enligt Cancerregistret får minst 30 patienter per år i Sverige diagnosen.
- Drygt hälften av binjurebarkscancrarna producerar hormoner, så kallade. funktionella tumörer, som är vanligare hos kvinnor än män.
- Binjurebarkscancer utgör 0,2 procent av dödligheten bland alla cancersjukdomar. Medianöverlevnadstiden är 3–4 år.
- Enligt de senaste molekylärgenetiska studierna kan kromosomrubbningar bidra till uppkomst och utveckling av tumören. Detta leder till en överproduktion av steroidhormoner, till exempel:
- Glukokortikoider som kan härledas från kolesterol och syntetiseras och utsöndras av binjuren. Hormonerna, som är antiinflammatoriska, finns i alla vävnader och kontrollerar ämnesomsättningen i muskler, fett, lever och ben.
- Mineralkortikoider (steroidhormoner som produceras i binjurebarken och spelar en viktig roll i elektrolytbalansen och vätskebalansen i kroppen.
- Androgener (manliga könshormoner som främst bildas i testiklarna, men också interagerar med andra ämnen i binjurarna).
Nyckelord
Kontakter
Adam Edholm, ST-läkare inom onkologisk endokrinologi, Akademiska sjukhuset;
018-617 41 31, 076-812 67 83
adam.edholm@akademiska.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.
Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum