Ny PET-tracer ska ge mer träffsäker diagnostik vid binjurebarkscancer
Cancer i binjurebarken är en sällsynt och aggressivt växande tumör som drabbar minst 30 patienter i Sverige årligen. På Akademiska sjukhuset har man utvecklat en ny spårsubstans (tracer), som tillsammans med sjukhusets avancerade PET-kameror ska göra diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer mer träffsäker.
– Cancer i binjurebarken är en allvarlig sjukdom med snabb tillväxttakt som ofta diagnostiseras i ett avancerat stadium. Därför är det angeläget att utveckla och förbättra diagnostiken och uppföljning av behandling för berörda patienter, säger Adam Edholm, läkare på kliniken för onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset.
Sedan 2023 har man inom ramen för en klinisk studie med PET-kamera undersökt 12 patienter med binjurebarkscancer med den nya tracern (CETO). Tekniken används redan kliniskt och har ersatt en äldre tracer. Hittills har ett trettiotal patienter genomgått sådan undersökning på Akademiska sjukhuset som är europeiskt Center of Excellence för binjuretumörer enligt organisationen ENSAT. Sedan 2023 är Akademiska även är ett av fyra universitetssjukhus med ansvar för avancerade binjuretumörer inom ramen förnationell högspecialiserad vård, NHV.
– En stor fördel med den nya tracern är att den har längre halveringstid (110 minuter) vilket gör det betydligt mindre kritiskt med tidspassningen för att koordinera undersökningarna för flera patienter. Med den äldre tracern, som har 20 minuters halveringstid, kunde det förutom den mer kritiska tidsaspekten ibland vara svårt att utskilja tumörer i eller nära levern på grund av högt naturligt upptag i levercellerna, vilket försvårar bildtolkningen. Den nya tracern tas däremot nästan inte alls upp i levern, förklarar han.
Binjurebarkscancer, så kallad adrenokortikal cancer (ACC), är en sällsynt och aggressivt växande tumör med ursprung i binjuren, som är en hormonproducerande körtel. Binjuren producerar bland annat steroidhormoner som reglerar en rad viktiga processer i kroppen.
– Vissa patienter med binjurebarkscancer har en överproduktion av steroidhormoner, något som kan ge allvarliga symptom. Bland steroidhormonerna finns bland annat stresshormonet kortisol men även könshormoner och blodtrycksreglerande hormoner, berättar Adam Edholm.
För att ställa diagnos vid misstänkt binjurebarkscancer används radioaktiva spårsubstanser (PET-tracers). Dessa avger en svag strålning som kan detekteras i PET-kameran och förvandlas till bilder för att kartlägga tumörutbredning och spridning till andra organ och vävnader. Den nya PET-tracern är utvecklad för att tas upp i tumörer i binjurebarken och används främst vid diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer.
I en pågående studie på binjurebarkscancer, PROGRESS-ACC, jämför forskarna bland annat den nya PET- tracern med en annan vanlig PET-tracer så kallad FDG, som inte är specifikt riktad mot binjurebarken utan istället tas upp av särskilt snabbväxande celler, med hög omsättning av socker, såsom de flesta typer av cancerceller.
– Genom att göra dubbla PET-undersökningar med både CETO och FDG, och samtidigt ta prover från tumören hoppas vi få ny kunskap både om sjukdomen och dess prognos, avrundar Adam Edholm.
FAKTA: Binjurebarkscancer
- En sällsynt och aggressivt växande tumör som utgår från celler i binjurebarken. Sjukdomen drabbar 1–2 patienter per miljon invånare och år. Enligt Cancerregistret får minst 30 patienter per år i Sverige diagnosen.
- Drygt hälften av binjurebarkscancrarna producerar hormoner, så kallade. funktionella tumörer, som är vanligare hos kvinnor än män.
- Binjurebarkscancer utgör 0,2 procent av dödligheten bland alla cancersjukdomar. Medianöverlevnadstiden är 3–4 år.
- Enligt de senaste molekylärgenetiska studierna kan kromosomrubbningar bidra till uppkomst och utveckling av tumören. Detta leder till en överproduktion av steroidhormoner, till exempel:
- Glukokortikoider som kan härledas från kolesterol och syntetiseras och utsöndras av binjuren. Hormonerna, som är antiinflammatoriska, finns i alla vävnader och kontrollerar ämnesomsättningen i muskler, fett, lever och ben.
- Mineralkortikoider (steroidhormoner som produceras i binjurebarken och spelar en viktig roll i elektrolytbalansen och vätskebalansen i kroppen.
- Androgener (manliga könshormoner som främst bildas i testiklarna, men också interagerar med andra ämnen i binjurarna).
Nyckelord
Kontakter
Adam Edholm, ST-läkare inom onkologisk endokrinologi, Akademiska sjukhuset;
018-617 41 31, 076-812 67 83
adam.edholm@akademiska.se
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.
Diabetesvården i Uppsala rankad bäst i landet för tredje året i rad14.11.2024 12:29:29 CET | Pressmeddelande
För tredje året i rad rankas diabetesvården i Region Uppsala som bäst i Sverige. Det framgår av Diabetesbarometern från Svenska Diabetesförbundet, som utgår från en patientenkät och behandlingsresultat från Nationella diabetesregistret för de allra viktigaste delarna av vården.
Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.
Forskning på långvarig smärta internationellt prisad11.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum