Ny PET-tracer ska ge mer träffsäker diagnostik vid binjurebarkscancer
Cancer i binjurebarken är en sällsynt och aggressivt växande tumör som drabbar minst 30 patienter i Sverige årligen. På Akademiska sjukhuset har man utvecklat en ny spårsubstans (tracer), som tillsammans med sjukhusets avancerade PET-kameror ska göra diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer mer träffsäker.

– Cancer i binjurebarken är en allvarlig sjukdom med snabb tillväxttakt som ofta diagnostiseras i ett avancerat stadium. Därför är det angeläget att utveckla och förbättra diagnostiken och uppföljning av behandling för berörda patienter, säger Adam Edholm, läkare på kliniken för onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset.
Sedan 2023 har man inom ramen för en klinisk studie med PET-kamera undersökt 12 patienter med binjurebarkscancer med den nya tracern (CETO). Tekniken används redan kliniskt och har ersatt en äldre tracer. Hittills har ett trettiotal patienter genomgått sådan undersökning på Akademiska sjukhuset som är europeiskt Center of Excellence för binjuretumörer enligt organisationen ENSAT. Sedan 2023 är Akademiska även är ett av fyra universitetssjukhus med ansvar för avancerade binjuretumörer inom ramen förnationell högspecialiserad vård, NHV.
– En stor fördel med den nya tracern är att den har längre halveringstid (110 minuter) vilket gör det betydligt mindre kritiskt med tidspassningen för att koordinera undersökningarna för flera patienter. Med den äldre tracern, som har 20 minuters halveringstid, kunde det förutom den mer kritiska tidsaspekten ibland vara svårt att utskilja tumörer i eller nära levern på grund av högt naturligt upptag i levercellerna, vilket försvårar bildtolkningen. Den nya tracern tas däremot nästan inte alls upp i levern, förklarar han.
Binjurebarkscancer, så kallad adrenokortikal cancer (ACC), är en sällsynt och aggressivt växande tumör med ursprung i binjuren, som är en hormonproducerande körtel. Binjuren producerar bland annat steroidhormoner som reglerar en rad viktiga processer i kroppen.
– Vissa patienter med binjurebarkscancer har en överproduktion av steroidhormoner, något som kan ge allvarliga symptom. Bland steroidhormonerna finns bland annat stresshormonet kortisol men även könshormoner och blodtrycksreglerande hormoner, berättar Adam Edholm.
För att ställa diagnos vid misstänkt binjurebarkscancer används radioaktiva spårsubstanser (PET-tracers). Dessa avger en svag strålning som kan detekteras i PET-kameran och förvandlas till bilder för att kartlägga tumörutbredning och spridning till andra organ och vävnader. Den nya PET-tracern är utvecklad för att tas upp i tumörer i binjurebarken och används främst vid diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer.
I en pågående studie på binjurebarkscancer, PROGRESS-ACC, jämför forskarna bland annat den nya PET- tracern med en annan vanlig PET-tracer så kallad FDG, som inte är specifikt riktad mot binjurebarken utan istället tas upp av särskilt snabbväxande celler, med hög omsättning av socker, såsom de flesta typer av cancerceller.
– Genom att göra dubbla PET-undersökningar med både CETO och FDG, och samtidigt ta prover från tumören hoppas vi få ny kunskap både om sjukdomen och dess prognos, avrundar Adam Edholm.
FAKTA: Binjurebarkscancer
- En sällsynt och aggressivt växande tumör som utgår från celler i binjurebarken. Sjukdomen drabbar 1–2 patienter per miljon invånare och år. Enligt Cancerregistret får minst 30 patienter per år i Sverige diagnosen.
- Drygt hälften av binjurebarkscancrarna producerar hormoner, så kallade. funktionella tumörer, som är vanligare hos kvinnor än män.
- Binjurebarkscancer utgör 0,2 procent av dödligheten bland alla cancersjukdomar. Medianöverlevnadstiden är 3–4 år.
- Enligt de senaste molekylärgenetiska studierna kan kromosomrubbningar bidra till uppkomst och utveckling av tumören. Detta leder till en överproduktion av steroidhormoner, till exempel:
- Glukokortikoider som kan härledas från kolesterol och syntetiseras och utsöndras av binjuren. Hormonerna, som är antiinflammatoriska, finns i alla vävnader och kontrollerar ämnesomsättningen i muskler, fett, lever och ben.
- Mineralkortikoider (steroidhormoner som produceras i binjurebarken och spelar en viktig roll i elektrolytbalansen och vätskebalansen i kroppen.
- Androgener (manliga könshormoner som främst bildas i testiklarna, men också interagerar med andra ämnen i binjurarna).
Nyckelord
Kontakter
Adam Edholm, ST-läkare inom onkologisk endokrinologi, Akademiska sjukhuset;
018-617 41 31, 076-812 67 83
adam.edholm@akademiska.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum