”Alldeles för tjock” – normkritiska självtester visar konsekvenser av hälsoenkät för barn

Enkäten Skolbarns hälsovanor genomförs i närmare 50 länder i Europa, Nordamerika och Asien och där Folkhälsomyndigheten ansvarar för den svenska undersökningen. Frågorna handlar om barns och ungas hälsa, psykiska hälsa, välbefinnande, relationer och vanor.

I forskningsprogrammet ”En feministisk undersökning av medicinsk screening” har forskare vid Linköpings universitet intervjuat elever som har fyllt i enkäten för att undersöka vilka normer enkäten förmedlar och vilka konsekvenser undersökningen får, utöver själva enkätresultatet.

– De intervjuade eleverna uppfattade att enkäten sände budskap kring hur man bör leva sitt liv, säger Anna Isaksson, docent i sociologi vid Högskolan i Halmstad.

Anna Isaksson och Emma Börjesson, projektledare på Leap for Life, medverkade i ett normkritiskt projekt vid Högskolan i Halmstad som en del av forskningsprogrammet ”En feministisk undersökning av medicinsk screening”. Syftet var att visualisera resultaten från elevintervjuerna som Linköpingsforskarna har gjort. Forskarna vid Högskolan i Halmstad har tillsammans med designforskare arbetat fram ett normkritiskt designkoncept i form av medicinska självtester som liknar riktiga medicinska produkter. Idén har varit att använda normkritisk design som ett verktyg för reflektion och diskussion.

Enkätfrågor signalerar normer

En fråga i hälsoenkäten handlar om kroppen, där eleverna ombeds tänka på sin egen kropp och om man tycker att den är ”lite för tjock”, ”lite för smal”, ” lagom” eller ”alldeles för tjock eller smal”.

– Den här frågan ger signaler om att eleverna ska tänka på sin kropp i dessa termer. Det sätter i gång otroligt mycket tankar hos eleverna. Dessutom svarar eleverna på enkäten i klassrummet där klasskompisarna kan se vad man svarar, säger Anna Isaksson.

Med de normkritiska designkoncepten ville forskargruppen utmana föreställningen om enkäter som endast ”frågor på ett papper”. De visualiserade några av enkätens frågor i form av medicintekniska produkter med tillhörande bipacksedlar. På bipacksedlarna står bieffekter specificerade och instruktioner på hur man använder produkten.

– Designen riktar fokus mot hälsoenkäters normerande roll och hur de kan väcka negativa funderingar och känslor av skuld hos eleverna, vilket bland annat visualiseras som potentiella biverkningar i bipacksedlar, säger Anna Isaksson.

Vidare menar forskarna att om hälsoenkäten hade genomförts med hjälp av medicintekniska produkter, i stället för frågor på ett papper, hade man kanske varit mer mån om att fundera över vilka ”bieffekter” enkäten för med sig.

Ett annan fråga i enkäten handlar om hur många rum det finns i familjens bostad och om man har ett eget rum. Det finns också frågor om hur många enheter som finns i familjen och hur ofta man reser.

– Den här typen av frågor gjorde att eleverna började reflektera över att man behöver ha ett eget rum för att ha en god hälsa. Många vill också skydda sin familj och är rädda för att upplevas som fattiga om man inte har många rum eller reser ofta, säger Anna Isaksson.

Designkoncepten väcker många frågor

Forskarna har också fått många reaktioner på designkonceptet.

– Vad?! Är det verkligen den här typen av frågor som ställs i enkäten? Är det på riktigt? Många blir förvånade, säger Anna Isaksson och fortsätter:

– Om du bara läser enkätfrågorna på ett papper får du inte samma känsla som när du ”ser frågorna i form av medicintekniskaprodukter”. Det väcker många frågor och tankar, och det är precis det vi vill.

Om projektet

Designkoncepten som ingår i forskningsprojektet visas i utställningen ”Sjukt normalt! En kritisk designutställning om hälsonormer” på Leap for Life på Högskolan i Halmstad, under tiden den 9 oktober till den 8 november.

Den internationella undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” (the survey Health Behaviour in School-aged Children, HBSC) genomförs i ett 50-tal länder. I Sverige besvaras den av 11-, 13- och 15-åringar vart fjärde år.

Projektet ”The Performativity of Surveys – a norm critical design exhibition” är en del av forskningsprogrammet En feministisk undersökning av medicinsk screening som har pågått 2017–2023 vid Linköpings universitet. Forskningsprogrammet har finansierats av Vetenskapsrådet.