Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens
Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.

Studien har genomförts i totalt 34 länder och det är första gången Sverige deltar. Elever i Sverige presterar på samma nivå som genomsnittet för de deltagande EU/OECD-länderna.
– Även om svenska elever använder digitala verktyg i stor utsträckning, både i skolan och på fritiden, så visar ICILS att de inte per automatik får väl utvecklade digitala färdigheter. Det är inte unikt för Sverige, men av stor betydelse för samhället. Det handlar om färdigheter som är en förutsättning för att kunna delta i skola, arbetsliv och som aktiv samhällsmedborgare, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.
En stor andel saknar viktiga kunskaper
Majoriteten av eleverna i Sverige presterar på eller över en grundläggande nivå, enligt den skala som används i studien. Samtidigt är det, liksom i övriga deltagande länder, många elever som har en låg digital kompetens. Fyra av tio elever saknar förmåga att värdera informationens trovärdighet, relevans och användbarhet, vilket är avgörande för ett säkert deltagande i en digital värld. Dessutom är dessa elever mindre självständiga när de använder dator och programvara, och behöver tydliga instruktioner.
För problemlösning med hjälp av programmering når en tredjedel av eleverna inte upp till en nivå där de utan stegvisa instruktioner och tydligt visuellt stöd kan lösa uppgifter. Samtidigt presterar omkring en tiondel av eleverna i Sverige på den allra högsta nivån, vilket även är fallet i övriga Norden.
– Det är oroväckande att en stor andel elever, och det gäller även i andra länder, saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis källmedvetenhet och ansvarsfull användning av digitala verktyg. Det är viktigt att eleverna får kunskap i att använda verktygen på ett ändamålsenligt sätt i skolan, säger Anna Castberg.
Familjebakgrund har stor betydelse för elevernas resultat
Spridningen mellan hög- och lågpresterande elevers digitala kompetens är stor i Sverige, liksom i flera andra länder. Den största skillnaden ser vi mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Elever med låg socioekonomisk bakgrund, där bland annat föräldrarnas utbildningsnivå ingår, presterar sämre än de med hög socioekonomisk bakgrund. När det gäller programmering har elevers socioekonomiska bakgrund större påverkan i Sverige än det internationella genomsnittet.
Det finns också skillnader i resultat mellan elever med olika migrationsbakgrund. Elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med minst en förälder född i Sverige. Dessa skillnader minskar när vi kontrollerar för övriga bakgrundsfaktorer, men försvinner inte helt.
Det har också stor betydelse i vilken skola som en elev går. Elever i en skola med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning presterar sämre än elever i en skola med mer gynnsam socioekonomisk sammansättning.
– Elever med mindre gynnsam bakgrund eller som går på en skola där övriga elever har det presterar sämre. Det är problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv och här har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag, säger Anna Castberg.
Fler resultat från ICILS 2023
- Bland de nordiska länderna presterar Danmark i topp i båda provdelarna. I programmering presterar elever i Finland på samma nivå som i Danmark. Elever i Norge presterar på samma nivå som svenska elever, det vill säga som genomsnittet för de deltagande EU/OECD-länderna i båda provdelarna.
- I Sverige – liksom i övriga Norden och för det internationella genomsnittet – presterar flickor i genomsnitt bättre än pojkar i dator- och informationskunnighet, men skillnaden är mindre bland de svenska eleverna. Däremot presterar pojkar bättre i programmering och problemlösning än flickor i Sverige, vilket är en skillnad som inte ses i övriga Norden.
- En majoritet av eleverna anser att de har lärt sig i skolan om att avgöra hur tillförlitlig informationen på nätet är samt att göra korrekta källhänvisningar. Det är mindre vanligt att de anser att de lärt sig om olika säkerhetsaspekter som exempelvis att avgöra om meddelanden är potentiella bedrägerier. Det framgår av elevenkäten i ICILS.
- En tiondel av eleverna uppger att de inte fått lära sig programmering alls upp till årskurs 8, trots att det ingår i kursplanerna i matematik och teknik.
Ta del av rapporten
ICILS 2023 En internationell studie om digital kompetens hos elever i årskurs 8
Om ICILS
ICILS (International Computer and Information Literacy Study) är en internationellt jämförande kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Studien har genomförts vart femte år sedan 2013. Sverige har deltagit i studien för första gången i och med ICILS 2023.
Studien undersöker två områden av elevernas digitala kompetens. Dels handlar det om dator- och informationskunnighet som innefattar färdigheter i att använda datorer för att samla in, utvärdera, hantera, bearbeta och kommunicera digital information. Dels handlar det om datalogiskt tänkande vilket avser olika färdigheter relaterade till problemlösning och programmering.
Sammanlagt deltog drygt 133 000 elever i årskurs 8 från omkring 5 300 skolor i 34 länder i ICILS 2023. I Sverige deltog drygt 3 400 elever från 147 skolenheter.
ICILS organiseras och leds av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Skolverket är ansvarigt för dess genomförande i Sverige.
Relaterat
Skolverkets webbsida för ICILS 2023 (skolverket.se)
15-åringars användning av digitala verktyg: En internationell jämförelse utifrån PISA 2022 (Rapport, Skolverket)
För frågor kontakta
Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se
Nyckelord
Bilder


Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Skolverket trycker och distribuerar ersättningsprov till skolorna13.3.2025 10:08:03 CET | Pressmeddelande
Ersättningsproven för årskurs 9 och gymnasieskolan, samt ersättningsprovet i engelska för årskurs 6, trycks och distribueras till skolorna. Skolverket lättar även på reglerna kring ersättningsproven för årskurs 6 i svenskämnena den närmaste tiden vilket gör det möjligt att skriva ut eller kopiera upp proven några dagar före provdagen. De beskeden kommer Skolverket med idag.
Skolverket stänger ner provtjänsten för nationella prov för våren 20257.3.2025 16:01:37 CET | Pressmeddelande
Flera fel har uppdagats med provplattformen där digitala nationella prov skulle ha genomförts från och med mars i år. Skolverket har därför beslutat om att stänga ner provtjänsten för våren 2025. Eleverna kommer därför att använda ersättningsprov istället.
Många elever upplever bristande studiero i skolan6.3.2025 08:01:00 CET | Pressmeddelande
Endast hälften av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan upplever att de i allmänhet kan koncentrera sig på lektionerna. Det visar den andra delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.
Färre förskollärare på förskolor med störst behov10.2.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Segregationen, det vill säga uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrunder, är hög inom förskolan. Barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden tycks påverkas mer negativt av segregationen i förskolan. Samtidigt är tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.
Fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare28.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Trots minskade barnkullar kommer det att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038. Det visar Skolverkets nya lärarprognos. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. För att täcka behovet behöver fler studenter välja en lärarutbildning - exempelvis behöver antalet studenter som läser till speciallärare nästan fördubblas.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum