Om krisen eller kriget kommer – så arbetar Jönköpings kommun

I dagarna skickas broschyren Om krisen eller kriget kommer ut igen. Förra gången den delades ut till landets samtliga hushåll var 2018. Sedan dess har den säkerhetspolitiska hotbilden mot Sverige försämrats och vi har blivit allierad i Nato. Därtill blir extremväder som en följd av de pågående klimatförändringarna allt vanligare.

- Den nya broschyren ger konkreta råd om hur vi kan skaffa en god beredskap mot den hotbild som råder, men också hur vi ska agera om något händer. Det finns mycket vi kan göra tillsammans som stärker vår motståndskraft och det är också något som Jönköpings kommun prioriterar och fokuserar på, säger Göran Melin, biträdande räddningschef i Jönköpings kommun.

Minst en veckas hemberedskap

Den nya broschyren har ett större fokus på vår beredskap för krig och den ger också en tydlig inriktning för vad som gäller för hushållens hemberedskap. Alla som har möjlighet behöver kunna klara sig minst en vecka utan samhällets stöd. Det innebär bland annat att ha tillräckligt med vatten och mat hemma.

- Många funderar på att stärka sin hemberedskap, men tar inte det sista steget. Nu är det hög tid att göra det. Allt man har gjort i förväg kommer att betyda väldigt mycket om något händer, säger Patrik Nyman, beredskapssamordnare på Jönköpings kommun.

Även om det inte finns någon omedelbar fara för krig i Sverige, kan ett väpnat angrepp heller inte uteslutas. Men det finns också andra typer av kriser som kommer att drabba oss, exempelvis cyberattacker, översvämningar och värmeböljor. Mycket pågår här och nu.

Trygghetspunkter och ödrift

I Jönköpings kommun pågår mycket arbete för att stärka krisberedskapen och återuppbygga det civila försvaret. Bland annat planerar kommunen och Jönköpings Energi för att kunna koppla loss Jönköping från stamnätet (så kallad ödrift) och ändå kunna försörja delar av kommunen med energi. Fler äldreboenden har fått aggregat för att klara elförsörjningen vid en kris och ett system av trygghetspunkter finns vid brandstationerna och vissa skolor.

- Trygghetspunkterna ska ses som ett komplement till den egna hemberedskapen. Där ska man kunna värma sig, skaffa vatten och information eller ladda sin mobiltelefon, säger Patrik Nyman.