Rekordminskning tack vare EU:s utsläppshandel: 15,5 procent lägre utsläpp inom ETS-systemet 2023

Utsläppshandeln är EU:s viktigaste klimatverktyg, det bekräftar nya siffror från EU-kommissionen. Förra året rekordminskade nämligen utsläppen i EU inom denna sektor med 15,5 procent jämfört med 2022 års nivå, tack vare utfasningen av kol i Europa — som utsläppshandeln (ETS) kraftigt bidragit till. 

EU-parlamentariker Jakop Dalunde, som varit med och förhandlat fram en uppdatering av EU:s utsläppshandel kommenterar:

• Det är mycket glädjande att återigen, tydligare än någonsin, se hur utsläppshandeln gör skillnad! Det vi nu kan konstatera är alltså att utsläppen nästan har halverats sedan systemet infördes år 2005. Detta är en positiv signal och ett viktigt steg på vägen mot att nå EU:s klimatmål, säger Jakop Dalunde.

• Vi ser också svart på vitt hur viktig omställningen till förnybart är. Rapporten fastslår nämligen att utsläppen från elproduktion minskade med hela 24 procent jämfört med 2022. Detta beror främst på att vind- och solenergi allt mer konkurrerar ut både kol och gas, säger Jakop Dalunde. 

• De här siffrorna visar också hur viktigt det är att vi nu fått med oss resten av EU-parlamentet på att skärpa och bredda utsläppshandeln ytterligare. Flygutsläppen ökade nämligen jämfört med 2022 med cirka 10 procent, till följd av flygindustrins återhämtning efter pandemin. Men tack vare den uppdaterade ETS-lagstiftningen är gratisutsläppen för flyg snart ett minne blott och då lär vi se en omvänd utsläppskurva även inom denna sektor, säger Jakop Dalunde. 

Bakgrund

Utsläppshandeln är den europeiska motsvarigheten till en koldioxidskatt, men istället för en skatt på utsläpp är det ett handelssystem. Det fungerar så att EU begränsar hur många utsläppsrätter det finns, det vill säga hur mycket koldioxid som får släppas ut av industrin och energiproducenterna varje år. Utsläppsrätterna auktioneras därefter ut till industrin och energiproducenter, vilket gör att det är marknaden själv som sätter priset. Därefter kan aktörerna själva köpa och sälja utsläppsrätterna på en marknad. 

Är det dyrt att köpa utsläppsrätter så är det dyrt att släppa ut. Men det betyder också att det blir ännu mer ekonomiskt att ställa om, och minska användningen av fossila bränslen i industrin. Prisutvecklingen för utsläppsrätter bidrar därför till att fasa ut kol, olja och fossilgas ur hela ekonomin. Det betyder också att man på EU-nivå kan bestämma hur mycket som får släppas ut på ett givet år och sätta en tydlig målsättning för minskning av utsläpp och när sektorer inte längre kommer kunna köpa utsläppsrätter.

Eftersom EU ETS är ett marknadssystem agerar det inte bara på tillgång och efterfrågan här och nu, utan också på prissignaler och förväntningar kring den framtida utvecklingen. Om bolag i behov av utsläppsrätter gör en bedömning av att priset kommer stiga på tio års sikt blir de mer benägna att ställa om under samma tidsperiod. 

EU:s utsläppshandel ETS reviderades 2023 som  en del av kommissionens stora klimatsatsning, reformpaketet “Fit For 55”. Namnet avser EU:s mål om 55 procent utsläppsminskning till 2030.

Uppdateringen av utsläppshandeln innebär bland annat följande: 

Ambitionsnivån: Med nuvarande lagstiftning så minskar antalet utsläppsrätter med 43 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå. I kommissionens förslag på ny lagstiftning var minskningen 61 procent till 2030. Den överenskommelse som nu nåtts innebär en något högre ambitionshöjning än i kommissionens förslag, motsvarande 62 procents minskning till 2030 jämfört med 2005 års nivå. 

Klimattullarna (CBAM): Klimattullarna, eller formellt “gränsjusteringsmekanism för koldioxid”, kommer med överenskommelsen att införas successivt och omfatta järn, stål, elektricitet, gödsel och cement likt i kommissionens förslag, men dessutom att inkludera vissa plaster (polymerare) och vätgas, vilket den gröna gruppen i EU-parlamentet varit pådrivande för. 

Den fria tilldelningen: Den fria tilldelningen är länken mellan utsläppshandeln och klimattullarna och har varit en subvention för de delar av industrin som är utsatta för internationell konkurrens, där industrin fått en viss mängd utsläppsrätter gratis istället för att behöva köpa dem på auktion. Med de nya klimattullarna försvinner anledningen att ha fri tilldelning. Med överenskommelsen så kommer 48,5 procent av den fria tilldelningen att vara borta till 2030 och den fria tilldelningen att vara helt avskaffad 2034. Den gröna gruppen hade velat se att minst 50 procent av den fria tilldelningen avskaffades 2030 och att den fria tilldelningen var fullt avskaffad senast 2032. 

Sjöfarten: Som del av överenskommelsen så kommer nu rederierna att behöva betala för 100 procent av sina utsläpp för resor mellan två hamnar inom EU och 50 procent av sina resor mellan en hamn i EU och en hamn utanför EU från 2024. Det är första gången sjöfartens utsläpp prissätts. Fartyg större än 5000 GT (bruttodräktighet) omfattas, men lagstiftningen kommer att ses över av kommissionen 2026 för att potentiellt omfatta även mindre fartyg, mellan 400 och 5000 GT. 

Flyget: Den fria tilldelningen till flyget ska avslutas 2026, icke-CO2 utsläpp för flyg som står för en stor del av klimatpåverkan ska för första gången i EU:s historia börja beräknas och 2028 ska det komma ett lagförslag på hur dessa ska inkluderas i utsläppshandeln. Utsläppshandeln kommer också breddas till att även inkludera internationella flyg mellan EU och tredjeländer 2027 om CORSIA inte substantiellt har förbättras till dess. (CORSIA behöver kunna nå net-zero målet 2050, och CORSIA behöver täcka 70% eller mer av internationella flygs utsläpp för att denna provision inte ska träda i kraft). 

Fonderna: Som del av överenskommelsen kommer det att inrättas en social klimatfond, där intäkter går till insatser för att göra omställningen så rättvis som möjligt. Dessutom höjs anslagen till innovationsfonden, vilket är en EU-fond som stöttar teknik och innovationer som ligger i framkant för den gröna omställningen. Pengar från ETS:en går även till moderniseringsfonden, som stöttar omställningen i de EU-länder som har svårast att ställa om och sämst ekonomiska möjligheter att göra det.  

Länk till EU-kommissionens nya rapport: https://climate.ec.europa.eu/news-your-voice/news/record-reduction-2023-ets-emissions-due-largely-boost-renewable-energy-2024-04-03_en