Grön seger för Europas tåg inatt! Överenskommelse om EU:s infrastrukturlagstiftning på plats

Inatt nådde EU-parlamentet och medlemsstaterna i rådet en överenskommelse om hur det europeiska transportsystemet ska uppdaterats för att klara den gröna omställningen.

Lagstiftningen, TEN-T, bestämmer vilka vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är särskilt viktiga ur ett europeiskt perspektiv och därmed har rätt till EU-medel. I lagstiftningen fastställs också vilken standard som måste råda för infrastrukturen, för att underlätta gränsöverskridande transporter.

EU-parlamentariker Jakop Dalunde deltog i förhandlingen som den gröna gruppens representant och kommenterar utfallet:

• Det är en grön seger och ett viktigt steg i nattågsrevolutionen att vi inatt lyckats säkerställa att tågens signalsystem i EU äntligen ska standardiseras. Det är helt avgörande för att göra det lättare att köra tåg över nationsgränserna i EU – vilket är särskilt viktigt för de europeiska nattågen, säger Jakop Dalunde.

• Det är ett stort framsteg att EU:s medlemsstater nu måste prioritera gränsöverskridande infrastruktur, eftersom nästan alla resurser idag läggs på inrikes resande. Om vi vill att fler ska ta tåget i Europa, så behöver järnvägen mellan våra länder byggas ut och rustas upp, säger Jakop Dalunde.

• Jag har också kämpat för att stärka förutsättningarna för hållbart resande i och runt våra städer. Tack vare våra gröna förslag ska framkomligheten för cyklister och fotgängare i stadsmiljöer premieras ytterligare. Målet är att få ner utsläppen och göra det enklare att gå och cykla, samt att byta mellan långväga färdmedel och lokal kollektivtrafik, säger Jakop Dalunde.  

Bakgrund

Förordningen för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) började gälla 2013, och kommissionen kom med sitt förslag på revidering 14 december 2021. TEN-T kan ses som den europeiska motsvarigheten till Sveriges nationella plan.

Infrastrukturen i Sverige berörs av TEN-T lagstiftningen. Sverige är skyldiga att anpassa sin nationella plan efter TEN-T, som kommer att innehålla högre krav på hållbarhet i infrastrukturplaneringen, och i stadsplaneringen genom de nya så kallade urbana knutpunkterna. Även kraven på ökad multimodalitet, det vill säga att olika transportmedel kombineras för en och samma transport eller resa,  kommer förbättra möjligheterna för svenskar att resa, särskilt med tåg, både inom Sverige och ute i Europa. 

Viktiga delar av utfallet:

• Hårdare krav på medlemsstaterna (governance): Ett av de största problemen med tidigare TEN-T är att medlemsstaterna kommit överens om en infrastrukturplan på EU-nivå men sedan inte följt den i sitt nationella arbete. Det har resulterat i att det fortfarande saknas bra gränsöverskridande förbindelser. Nu kommer kraven på att genomföra EU:s infrastrukturplan stärkas, genom att EU-kommissionen antar genomförandeakter för infrastruktur som fastslagits i TEN-T, vilket ökar trycket på medlemsstaterna att faktiskt genomföra vad de enats om och säkerställa att lagstiftningen faktist åstadkommer vad den lovat, det vill säga ett sammankopplat transportnät för hela Europa.

• Det europeiska järnvägsnätet stärks: Nu ökar också kraven på standardisering av järnvägen när det gäller elektrifiering och signalsystem (ERTMS) . Detta kommer förenkla såväl passagerar- som godstrafiken i EU, eftersom det blir enklare att köra tåg över nationsgränserna. 

• Det ska bli enklare att byta transportslag i stadsmiljöer: Första gången införs planer för så kallade urbana knutpunkter. Dessa transportplaner ska knyta ihop EU:s långväga transportnätverk med regional och lokal trafik på ett mer effektivt och hållbart sätt. Med den nya lagstiftningen blir det krav på medlemsstaterna att ta fram hållbarhetsplaner för trafiken i större städer till 2027, för att tackla utsläppen i städer och främja hållbara transportsätt - inte minst gång och cykel. 

  • Gång- och cykelinfrastruktur prioriteras också upp i andra delar av lagstiftningen. Exempelvis genom att uppmuntra satsningar på dessa transportsätt och  krav på att infrastrukturprojekt inte ska hindra möjligheten att komma fram via gång och cykel. 

• Krav på järnväg vid flygplatser för att reducera kortdistansflyg: De största flygplatserna i EU (12 miljoner passagerare/år eller mer) behöver ha direkt anslutning till långdistansjärnväg, för att se till att passagerare kan ta tåget till och från flygplatsen istället för att behöva byta till ytterligare kortdistans flyg. 

• Krav på järnvägsanslutning för hamnar: Med elektrifiering och möjlighet att ta emot långa tåg  - så att frakt kan lastas direkt från fartyg till tåg och inte hamnar på lastbilar förutom sista biten av transporten. 

• Säkrare och mer klimatanpassade vägar: Nu anpassas infrastrukturlagstiftningen efter EU:s nya krav på flera laddstolpar längst EU:s viktigaste vägar. Lagstiftningen uppmuntrar också till användning av mer miljövänliga metoder och material för infrastrukturprojekt. Nu ökar också kraven på vägar och rastplatser, vilket bland annat ska förbättra arbetsförhållandena för lastbilschaufförer.

Nu när en överenskommelse har nåtts i förhandlingarna återstår det för  EU-parlamentet och medlemsstaterna i rådet att godkänna detta utfall formellt, det väntas ske i början av 2024.