Grön framgång i Europaparlamentet: Naturrestaureringslagen kan klubbas

FN:s klimatpanel IPCC är tydliga med att naturrestaurering är det mest kostnadseffektiva sättet att bemöta klimatförändringarna, både för att skapa bättre förutsättningar för klimatanpassning och för att skapa starkare naturliga kolsänkor. Eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar tillräckligt snabbt blir det ännu viktigare med en väl fungerande natur som kan lagra så mycket kol som möjligt från atmosfären.

Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker kommenterar:

• Det här är en grön seger. Naturrestaurering är nödvändigt för att nå Parisavtalets mål och målen för biologisk mångfald. Den här lagen är ett otroligt viktigt steg i rätt riktning. Högerns försök att stoppa lagen har misslyckats ännu en gång.

• Europaparlamentets position var alldeles för svag men i förhandlingarna skedde viktiga förbättringar. Parlamentet tvingades gå med på att torv- och våtmarker ska återställas, och att pengar från den enorma jordbruksbudgeten får användas för att återställa skadad natur. Det var åtgärder som den konservativa majoriteten i parlamentet fick bort, men som nu återigen är inskrivet i lagen. 

• Men lagen är absolut inte tillräcklig. Det finns fortfarande allt för många kryphål och undantag i lagen och ambitionen har sänkts på vissa områden. Men det är nödvändigt att den här lagen kommer på plats så att vi därefter kan vässa den. 

Bakgrund
Trilogförhandlingarna om naturrestaureringslagen inleddes i juli. Innan Europaparlamentets ståndpunkt antogs med knapp majoritet organiserade Moderaternas och Kristdemokraternas partigrupp EPP en stor kampanj mot den planerade lagen och gick samman med extremhögern och röstade emot den i plenum. Nästa steg är att miljöutskottet ska godkänna lagen den 29–30 november för att därefter klubbas i plenum i januari eller februari. 

Naturrestaureringslagen är en del av Green Deal och EU:s strategi för biologisk mångfald och är den första stora naturvårdslagen på över 20 år. Lagen är en förutsättning för att nå EU:s klimat- och artskyddsmål. Syftet är att motverka ytterligare försämring av jordbruksmark och ekosystem, bromsa den pågående utrotningen av arter och garantera tillräcklig avkastning för jordbrukare och prisvärd mat för konsumenterna i framtiden. Enligt IPCC måste 30-50 % av kolrika ekosystem som torvmarker och skogar återställas för att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader.