EU:s klimatlagstiftning nästan i mål, trots den svenska regeringen

Idag kommenterade regeringen EU:s klimatlagstiftning Fit for 55, som nu i stor utsträckning gått i mål under det svenska ordförandeskapet. Det är livsavgörande bestämmelser för att möta klimathotet och se till att Sverige, Europa och världen förblir beboeligt för kommande generationer.

Ministrarna Jessika Roswall (M), Romina Pourmokhtari (L) och Andreas Carlson (KD) erkände själva att lagstiftningen huvudsakligen förhandlats under de franska och tjeckiska ordförandeskapen, snarare än det svenska. Samtidigt försökte de lyfta och förstora den roll Sveriges regering spelat under förhandlingarna kring de olika lagförslag som utgör Fit for 55, trots att det finns flera exempel på att Sveriges regering verkat för att sänka ambitionerna snarare än att höja dem.

Alice Bah Kunhke, EU-parlamentariker (MP) och delegationsledare för Miljöpartiet i Europaparlamentet:

- Det är bra att det mesta av Fit for 55 redan var färdigförhandlat innan årsskiftet, när Sverige tog över. Fit for 55 går i mål trots den svenska regeringens ordförandeskap, inte tack vare det. Sverige behöver en ny regering som bedriver en klimatpolitik i linje med vetenskapen. En regering som inte sitter i knät på Sverigedemokraterna. 

 - När regeringen tillträdde sade Liberalernas Johan Pehrson att Tidöavtalet inte omfattade EU-politiken. Nu har vi sett gång på gång att det inte stämmer. SD har haft avgörande inflytande på hur regeringen röstar i ministerrådet i såväl migrationspolitik som klimatpolitik. 

Under pressträffen ställdes frågor kring kohandeln mellan regeringen och Sverigedemokraterna i klimatfrågor. I SvD-podden “Politiken” häromdagen framkom uppgifter om att SD “släppt igenom” stopp för förbränningsmotorer 2035 mot att Sverige sensationellt lagt ner sin röst om den viktiga skogslagstiftningen LULUCF, där SD verkat för att stoppa bägge två.

Pär Holmgren, EU-parlamentariker (MP), som förhandlat lagstiftningen om bördefördelning (ESR) i jordbruks- och transportutskotten, kommenterar:

- Regeringens nedlagda röst i omröstningen om LULUCF-lagstiftningen är en sorts lågvattenmärke i EU:s historia - det land som håller i ordförandeklubban har själv försökt urvattna en av de viktigaste lagstiftningarna för att klara klimatmålen - samtidigt som de påstår sig stå bakom EU:s klimatambitioner på hemmaplan. Detta sker dessutom inom ett område där Sveriges bidrag är otroligt viktigt. 

Pressträffen föregicks av ett beslut i ministerrådet igår tisdag kring utsläppshandeln och klimattullarna, som nu godkänts av både rådet och parlamentet. 

Jakop Dalunde, EU-parlamentariker (MP), har varit ansvarig förhandlare för utsläppshandeln i industri- och transportutskotten i Europaparlamentet:

- Även om det är en framgång att utsläppshandeln och klimattullarna nu godkänts av rådet så är det en överenskommelse där det fortfarande finns kvar fossila subventioner för Europas smutsigaste industrier. Regeringspartierna har själva medverkat i Europaparlamentet till att urvattna överenskommelsen och till exempel velat behålla den fria tilldelningen - en fossil subvention - långt in på 2030-talet. Likadant agerade de i ministerrådet efter att regeringen bad riksdagen om lov för att verka för att behålla de fossila subventionerna. Vi gröna har istället velat ta bort den gräddfilen helt, så att hela industrin måste betala för vad de släpper ut. M och KD pratar positivt om beslutet i ministerrådet samtidigt som de med andra handen aktivt urvattnat överenskommelsen i både rådet och parlamentet.

Ett annat av de lagförslag som kommenterades under pressträffen var energieffektiviseringsdirektivet, där den svenska regeringen under förhandlingarna motsatt sig en högre ambitionsnivå än i kommissionens förslag: 

Alice Bah Kunhke, EU-parlamentariker (MP), var ansvarig förhandlare för energieffektiviseringsdirektivet i jämställdhetsutskottet, kommenterar:

- Det svenska ordförandeskapet behöver också stå till svars för att de inte har åstadkommit mer för att hjälpa de hushåll som har de högsta uppvärmningskostnaderna. Överenskommelsen om energieffektiviseringsdirektivet är långt ifrån tillräcklig, och vi vet att Sverige stretade emot den föreslagna ambitionsnivån.

 

BAKGRUND

Fit for 55 innehåller några av de viktigaste besluten i EU:s historia:

Uppdateringen av EU:s utsläppshandel, som redan tidigare minskat de fossila utsläppen i EU. Fit for 55 breddar EU:s viktigaste klimatverktyg och kommer nu att inkludera både flyget, sjöfarten och vägtransporter. Samtidigt minskas antalet utsläppsrätter som årligen auktioneras ut. 

Klimattullar till EU. Det betyder att det kommer bli dyrare att importera varor till EU som inte uppfyller unionens klimatkrav, genom en klimatavgift som betalas för varor som tillverkats i länder med lägre klimatambitioner. Beslutet säkerställer att EU:s industrier inte missgynnas jämfört med smutsiga industrier i andra länder.

Energieffektiviseringsdirektivet (EED): De senaste årets energikris har ytterligare belyst behovet av mer effektiv energianvändning. Överenskommelsen innebär bland annat att den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska minska med 11,7 procent till år 2030. Energieffektivisering är också en betydande rättvise- och jämställdhetsfråga, eftersom energifattigdomen breder ut sig i EU och slår hårdast mot kvinnor. 

Bördefördelningsförordningen (Effort Sharing Regulation): En lagstiftning som handlar om utsläppsminskningar i de sektorer som inte täcks av utsläppshandeln, till exempel jordbruk. Det finns fortfarande många kryphål och otydligheter i lagtexten, till exempel kommer medlemsstaterna fortfarande få “låna” för mycket utsläpp från framtida utsläppstilldelningar, som om det inte gör någon skillnad om utsläppen minskar nu eller senare. 

Land Use, Land Use Change and Forestry Regulation (LULUCF) – bestämmelser om hur mycket koldioxid som ska bindas i skog och mark inom EU. Det är en viktig lagstiftning, men överenskommelsen är alldeles för svag och innehåller flera luckor och kryphål.