I morgon röstar EU om viktiga klimatlagar - som Sverige bromsat

Det har blivit dags att godkänna en lagstiftning som egentligen är alldeles för svag.

Vid EU-parlamentets session i Strasbourg den 14 mars ska den så kallade LULUCF-lagstiftningen godkännas – bestämmelser om hur mycket koldioxid som ska bindas i skog och mark inom EU. Det är en viktig lagstiftning, men överenskommelsen är alldeles för svag, och Sveriges regering har gjort den ännu sämre.

Miljöpartiet kommer att rösta för den. Den är bättre än ingenting - men betydligt sämre än vad som skulle behövas. 

– Klimatet skulle behöva så mycket mer än så här. För att kunna nå målsättningarna i Parisavtalet behövs en samlad klimatpolitik som innebär i storleksordningen 60-65 procents utsläppsminskningar till 2030. Med den LULUCF-lagstiftning vi får nu hamnar vi på ett nettomål på runt 57 procent, och med alla kryphål som kompromissen innehåller är det tveksamt om ens det kommer uppnås. Det är bedrövligt dåligt, säger Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna.

Som med all klimatlagstiftning är bestämmelserna snåriga och det finns gott om möjligheter att gå runt delar av kraven, något Sveriges regering bidragit till att se till. Kommissionen ville i sitt ursprungliga förslag binda 310 miljoner ton koldioxid i skog och mark inom EU år 2030, vilket i sig är för lite. Sverige har lyckats minska sitt åtagande och därmed hela EU:s kolsänkemål genom att göra så att de slutgiltiga målen inte är bindande.

– Vi kommer tillsammans med en stor majoritet i parlamentet att rösta igenom den här lagstiftningen. Växthuseffekten måste försvagas. Att fälla lagen är inget realistiskt alternativ.  Omförhandlingar just nu skulle heller inte nödvändigtvis leda till förbättringar utan skulle troligen försämra resultatet ytterligare. Men det är tragiskt att vi hamnat här och det är våra barn och barnbarn som kommer att få städa upp atmosfären efter oss, säger Pär Holmgren.

Även ESR-lagstiftningen (Effort Sharing Regulation eller förordningen om ansvarsfördelning) kommer att debatteras och röstas om. Pär Holmgren var ansvarig förhandlare för ESR i både jordbruks- och transportutskottet. Det är samma sak här - Miljöpartiet de gröna kommer att rösta för trots att lagstiftningen egentligen är alldeles för tandlös, då de gröna ändå lyckats få igenom vissa betydliga förbättringar..

Pär Holmgren kommenterar:

– Vi behöver en politik i linje med vetenskapen och i linje med vad Parisavtalet kräver. ESR-överenskommelsen är inte det. Tyvärr finns fortfarande alldeles för många kryphål och otydligheter i lagtexten, till exempel kommer medlemsstaterna fortfarande få “låna” för mycket utsläpp från framtida utsläppstilldelningar, som om det inte gör någon skillnad om utsläppen minskar nu eller senare. 

Bakgrund - LULUCF

LULUCF är en förkortning för Land Use, Land Use Change and Forestry. Det är en lagstiftning som ger medlemsstaterna beting på hur stora deras upptag av koldioxid ska vara i skog och mark samt sätter ett mål för kolsänkan för hela EU. Förslaget om en revidering av lagstiftningen presenterades sommaren 2021 som del av Fit for 55, kommissionens paket på klimat- och energiområdet för att höja ambitionerna och lägga en klimatpolitik i linje med den egna klimatlagen som säger att vi genom utsläppsminskningar i kombination med negativa utsläpp ska nå ett nettomål på 55 procent till 2030 jämfört med 1990.

Kommissionen har velat binda 310 miljoner ton koldioxid i skog och mark inom EU år 2030. Denna siffra finns kvar i den slutliga överenskommelsen som parlamentet nu ska godkänna, men till följd av justeringar i rådet kommer den verkliga siffran troligen att bli lägre. Sveriges beting inom LULUCF blir att binda ytterligare knappt fyra miljoner ton koldioxid i skog och mark 2030.  Dagens sänka beräknas vara runt 40 miljoner ton.

En rad kryphål riskerar dessutom underminera målet. Det handlar till exempel om de redan existerande flexibiliteterna mellan ansvarsfördelningsförordningen (ESR) och LULUCF, samt möjligheten att överföra LULUCF-krediter till varandra och en ny flexibilitetsmekanism på 178 Mt CO2e som kommissionen föreslagit medlemsstater kan använda om målen inte kan uppnås av särskilda anledningar. Utöver detta har rådet fått bort att de nationella målen måste nås årligen, som i kommissionens förslag, utan totalt över en femårsperiod, vilket minskar kraven på åtgärder här och nu och riskerar skicka bördan i klimatomställningen till senare delen av 2030-talet.

Bakgrund - ESR

Effort Sharing Regulation, eller förordningen om ansvarsfördelning, är EU:s lagstiftning om nationella utsläppsminskningsmål för vägtransporter, uppvärmning av byggnader, jordbruk, små industrianläggningar och avfallshantering. De här sektorerna står tillsammans för ungefär 60% av EU:s totala utsläpp, vilket gör ESR:en till en hörnsten av EU:s klimatpolitik. 

Trilogens utfall i november, som parlamentet röstar om i mars, innebär 40 procents utsläppsminskningar i dessa sektorer till 2030. Det är ett för lågt satt mål som samtidigt tillåter många kryphål för de medlemsstater som vill komma undan sitt ansvar för utsläppsminskningar under den pågående klimatkrisen.