Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom
15.11.2024 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

– Behandlingen med förstärkta CAR T-celler syftar till att kicka igång en bred immunologisk attack mot tumören hos patienter med lymfom. Förhoppningen är att ska ha en botande effekt, även på patienter som inte svarat på tidigare godkänd CAR T-cellsbehandling. Om utfallet blir som tänkt kan fler patienter få tillgång till sådan behandling. Förhoppningsvis kan terapin med detta immunstimulerande läkemedel även komma att användas vid andra sjukdomar. Fler studier planeras, bland annat för gliom, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.
CAR T-celler är en form av immunterapi som innebär att man förstärker patientens immunförsvar för att döda cancerceller. Specifika immunceller, så kallade T-celler, utrustas med en molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta, dvs ett ämne som kroppen uppfattar som främmande. Immunterapin är godkänd som rutinbehandling av flera cancersjukdomar: lymfom, akut lymfatisk leukemi och återfall av maligna lymfom. Terapin har även visat effekt hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras i Sverige.
Den nya, förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas i en klinisk studie, CAR20(NAP)-T celler, innebär att immuncellerna riktas mot ett protein (CD20) som finns i en typ av vita blodkroppar och kan finnas i högre mängder än normalt hos patienter med vissa typer av lymfom och leukemier. Läkemedlet har forskats fram i Magnus Essands forskargrupp vid Uppsala universitet. Tidigare CAR T-cellsterapier har primärt varit riktade mot ett annat protein, CD19.
– I samband med att CAR20(NAP)- T-cellerna attackerar cancercellerna utsöndrar de ett immunstimulerande protein från bakterien Helicobacter Pylori; det neutrofilaktiverande proteinet NAP, som kan sätta igång en bred immunologisk attack mot tumören, förklarar Gunilla Enblad.
I den aktuella studien kommer patienter att behandlas på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset. Patienter kommer att remitteras hit från andra sjukhus. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.
Den första patienten har redan behandlats på Akademiska sjukhuset. Forskarna räknar med att inkludera totalt 18 patienter. Den första delen av studien är fokuserad på doseskalering, därefter ska man utvärdera den högst tolererbara dosen.
Den nya förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas på Akademiska sjukhuset, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet och vidareutvecklats inom Elicera Therapeutics. Uppsala universitet är sponsor för studien som genomförs i samarbete med Elicera Therapeutics.
FAKTA: CAR T-celler
- CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.
- Vid CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny gen som fungerar som ett slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller
- Till en början behandlades framför allt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. I kliniska studier finns CAR T-celler för multipelt myelom, och effekt även hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS har påvisats. CAR T-celler som känner igen andra tumörer finns också under klinisk utveckling.
FAKTA: ATMP-centrum Uppsala
- För att ge kraft åt utveckling och implementering av läkemedel för avancerade terapier bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023.
- ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, där ett exempel på den här typen av läkemedel är just CAR T-celler.
- Läkemedel som ingår är somatiska cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.
- Bakom satsningen står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet. Syftet är framför allt att bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med läkemedel för avancerad terapi.
Nyckelord
Kontakter
För mer information/intervju om CAR T-cellsprövningen, kontakta:
Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
070-830 35 24
gunilla.enblad@igp.uu.se eller gunilla.enblad@akademiska.se
För frågor om ATMP-centrum Uppsala, kontakta:
Hannah Karlsson, projektledare och ATMP-samordnare;
atmp@akademiska.se
072-240 12 86
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum