Spira utvecklar världsunik metod för dramatik – "Vi har skickat ut etnologer i skogen"

Pjäsen, som är ett relationsdrama om arv, generationskrockar och levnadsvillkor, är det första resultatet av det som Spira valt att döpa till Relevansmetoden.
– Istället för att utgå från vad en enskild individ – exempelvis en regissör eller en teaterchef – anser vara ett angeläget ämne väljer vi att gräva där vi står och hitta ämnet i vår närmaste omgivning. Först skickar vi ut etnologer i samarbete med lokala museer och arkiv som finkammar regionen på såväl nutida som historiska händelser, fenomen och strömningar med mera. Därefter struktureras och diskuteras materialet i större grupper, hela tiden i dialog med omgivningen. Vi prövar, bearbetar och omprövar tills vi har ett resultat som verkligen har en regional förankring. Ingen av arbetsmetoderna är oprövade utan används över hela världen. Det unika är hur vi kombinerar dem för att skapa teater, säger Hugo Aavaranta Hansén, teaterchef på Kulturhuset Spira.

Speglar livet för invånarna

Relevansmetoden kombinerar tre arbetsdiscipliner* – Design Thinking, Etnologi och Researchbaserad dramatik – på ett sätt som aldrig tidigare gjorts. Arbetssättet används för att skapa ny dramatik som har en stadig förankring i sin region och bidrar även med en riktlinje för alla pjäser som Kulturhuset Spira erbjuder publiken från och med 2025.
– Med Relevansmetoden kan vi skapa dramatik som vi VET speglar livet för invånarna i vårt upptagningsområde – antingen på ett existentiellt plan eller på ett mer konkret samhällsplan. Vi vill att teatern ska fungera som arena för det demokratiska samtalet i regionen. Och vi är övertygade om att vi genom att vara mer relevanta och gå på djupet i angelägna frågor kommer att nå en betydligt större publik på lång sikt, säger Hugo Aavaranta Hansén.

Guldpalmsvinnare i ledande roll

Det första resultatet av relevansmetoden blir en pjäs om generationsskifte inom familjeskogsbruk som kort och gott har fått namnet ”Skogen”. Pjäsen har premiär 12 mars 2025 och utspelar sig någonstans i Småland. Den handlar om skogsägaren Elisabeth som förbereder sig för att lämna över ansvaret för familjens marker till nästa generation. Tillsammans med svärdottern Annelie ger hon sig ut på en skogspromenad som avslöjar att de båda kvinnorna har helt olika erfarenheter av och perspektiv på vad skogen är till för och hur den ska brukas. Men är de verkligen beredda att kompromissa, för skogens skull?

Elisabeth spelas av Vera Veljovic, som nyligen setts i Göteborgsoperans uppsättning av Wicked, den Guldpalmsvinnande filmen Armand och bioaktuella Så länge hjärtat slår. I rollen som Annelie syns Sanna Ingermaa Nilsson, hyllad för sina huvudroller i bland annat Hedda Gabler, Katt på Hett plåttak och Lars Noréns Demoner.  För regin står Petter Andersson och manuset är skrivet av Jerker Beckman som tidigare skrivit bland annat ”Den stora branden” på Västmanlands Teater, om den stora skogsbranden 2014.

Skogen det första ämne som kom upp

– Skog och skogsbruk är ju något som på många sätt definierar Småland och det var också bland de första ämnena som kom upp när vi drog igång relevansmetoden. Den här pjäsen ställer stora frågor, inte minst om vem som egentligen äger skogen – är det skogsägarna, är det medborgarna eller rent av skogens flora och fauna? Och hur ska man gå till väga när det finns olika synsätt, inom en enskild skogsägarfamilj eller i samhället? Dessa frågor är en del av livet för Smålands 20 000 familjeskogsägare, och så vitt jag vet har ingen skrivit en pjäs om ämnet förut, säger Hugo Aavaranta Hansén.

Läs mer om Relevansmetoden här 

Läs mer om Skogen här

Mer om arbetsdisciplinerna i Relevansmetoden*

Design Thinking – en kreativ problemlösningsprocess som är internationell standard inom de flesta designfält. Kärnan består i att  användarens behov och upplevelser är i fokus. I Relevansmetoden tar vi fasta på framförallt två saker inom Design Thinking:

1. Vi jobbar i stora grupper, så kallade agila team, där personer med många olika kompetenser och bakgrunder ingår. Detta innebär också att vi jobbar tillsammans med dem som vi skapar teater för. Vi träffar dem, skapar många olika kontaktytor och inleder förhoppningsvis långvariga relationer med publiken, som sträcker sig bortom själva föreställningen.

2. Vi jobbar cirkulärt. Design Thinking är en iterativ process i fem steg: Empathize, Define, Ideate, Prototype och Test. Arbetet går fram och tillbaka mellan de olika faserna tills vi VET att produkten är meningsfull och sann i förhållande till målgruppen. Relevansmetoden har åtta iterativa steg som vi jobbar med under två år innan pjäsen har premiär.

Etnologi – Kärnan i etnologi är att hitta de osynliga banden inom en grupp eller mellan grupper och utforska dem på djupet. Etnologer har också många verktyg för att samla in material, vilket gynnar oss när vi skapar teater: video, foto, materialitet, arkivforskning, miljöstudier, kvalitativa djupintervjuer med mera. Därför är det optimalt för oss att skicka ut etnologer över hela regionen. Via dem får vi ett unikt underlag för att skapa teater.

Researchbaserad dramatik – kort och gott pjäser som bygger på verkliga händelser och verkliga människor, där upplevelserna omvandlats ett teateruniversum. Pjäserna är fortfarande fiktiva, men allt innehåll har en verklig bakgrund.